onsdag, november 30, 2005
Swedish Law Blog "Featured Feed" at blawg.org
Jag är glad att konstatera att min blog på engelska ”Swedish Law Blog” är dagens Featured Feed hos blawg.org “Your Source For Law & Legal Related Weblogs”.
torsdag, november 24, 2005
Åke Greens predikan
Jag kommenterade det här målet, som är uppe i Högsta domstolen för närvarande, i min engelska blog, Swedish Law Blog, för några dagar sedan.
söndag, november 13, 2005
MUTOR OCH BESTICKNING – Del III
E Bedömningsgrunder
I lagtexten anges som en förutsättning för straffansvar att belöningen, förmånen eller gåvan skall vara otillbörlig. Någon definition av begreppet otillbörlig ges inte, eftersom det ansetts vara omöjligt att finna någon sådan, som kan täcka alla de olika situationer där frågan om mutansvar kan aktualiseras. En bedömning måste alltså ske i varje enskilt fall. Viss ledning kan man ha av följande.
• Som otillbörlig belöning anses i första hand pengar och allt som kan värderas i pengar såsom gåvor, representationsmåltider, resor, semester etc. Förmåner av obetydligt värde såsom reklampresenter eller enklare arbetsmåltider utgör dock i regel inte muta.
• Arbetstagare, som utövar myndighet, bedöms mera känslig ur korruptionssynpunkt än andra. Samma gäller för mottagare, som har att fatta beslut eller på annat sätt agera i ett ärende som berör givaren. Det innebär att presumtionen för att en mottagen gåva skall anses vara muta är större i dessa fall än i andra.
F Goda råd
Arbetstagare, som utövar myndighet, bör inte ta emot någon förmån av person eller företag, som han har kontakt med i sin tjänsteutövning.
För övriga arbetstagare kan följande antas gälla:
• Arbetstagare bör inte ta emot en för honom eller anställd i hans ställning speciell rabatt eller annan prisförmån av person eller företag, som han har kontakt med i tjänsten. Arbetstagare bör alltså i princip endast acceptera sådan prisnedsättning, som en vanlig köpare kan få.
• Arbetstagare bör inte ta emot gåva av person eller företag, som han har kontakt med i sin tjänst. Undantag kan dock göras för artiklar av reklamkaraktär, gåva av blommor, frukt eller liknande, exempelvis till jul eller nyår, under förutsättning att gåvan är av ringa värde. Det är inte helt klart vad som är ”ringa värde”, men en gräns på cirka 100 kronor kan vara rimlig som riktmärke.
• Erbjudande om resa, fritt logi eller uppehälle på hotell eller liknande bör som regel avböjas, i vart fall om förmånen kan anses vara av någon betydelse. Det förekommer att företag inbjuder arbetstagare ensamma eller i grupper till studiebesök eller liknande och att företagaren därvid helt eller delvis åtar sig att svara för resekostnader och uppehälle. Att ta emot en sådan förmån kan föranleda misstanke om bristande objektivitet och man bör vara väldigt försiktig med att acceptera sådana erbjudanden.
• Enklare arbetsmåltid i samband med sammanträde eller liknande torde vara acceptabel. Skatteverkets regler om avdragsgilla representationskostnader kan ge ledning vad gäller belopp.
• Arbetstagare skall undvika privata ekonomiska förmåner i form av t ex lån, borgensförbindelser eller kredit med person eller företag, som han har kontakt med i tjänsten.
Läs gärna vidare påInstitutets mot mutor hemsida
I lagtexten anges som en förutsättning för straffansvar att belöningen, förmånen eller gåvan skall vara otillbörlig. Någon definition av begreppet otillbörlig ges inte, eftersom det ansetts vara omöjligt att finna någon sådan, som kan täcka alla de olika situationer där frågan om mutansvar kan aktualiseras. En bedömning måste alltså ske i varje enskilt fall. Viss ledning kan man ha av följande.
• Som otillbörlig belöning anses i första hand pengar och allt som kan värderas i pengar såsom gåvor, representationsmåltider, resor, semester etc. Förmåner av obetydligt värde såsom reklampresenter eller enklare arbetsmåltider utgör dock i regel inte muta.
• Arbetstagare, som utövar myndighet, bedöms mera känslig ur korruptionssynpunkt än andra. Samma gäller för mottagare, som har att fatta beslut eller på annat sätt agera i ett ärende som berör givaren. Det innebär att presumtionen för att en mottagen gåva skall anses vara muta är större i dessa fall än i andra.
F Goda råd
Arbetstagare, som utövar myndighet, bör inte ta emot någon förmån av person eller företag, som han har kontakt med i sin tjänsteutövning.
För övriga arbetstagare kan följande antas gälla:
• Arbetstagare bör inte ta emot en för honom eller anställd i hans ställning speciell rabatt eller annan prisförmån av person eller företag, som han har kontakt med i tjänsten. Arbetstagare bör alltså i princip endast acceptera sådan prisnedsättning, som en vanlig köpare kan få.
• Arbetstagare bör inte ta emot gåva av person eller företag, som han har kontakt med i sin tjänst. Undantag kan dock göras för artiklar av reklamkaraktär, gåva av blommor, frukt eller liknande, exempelvis till jul eller nyår, under förutsättning att gåvan är av ringa värde. Det är inte helt klart vad som är ”ringa värde”, men en gräns på cirka 100 kronor kan vara rimlig som riktmärke.
• Erbjudande om resa, fritt logi eller uppehälle på hotell eller liknande bör som regel avböjas, i vart fall om förmånen kan anses vara av någon betydelse. Det förekommer att företag inbjuder arbetstagare ensamma eller i grupper till studiebesök eller liknande och att företagaren därvid helt eller delvis åtar sig att svara för resekostnader och uppehälle. Att ta emot en sådan förmån kan föranleda misstanke om bristande objektivitet och man bör vara väldigt försiktig med att acceptera sådana erbjudanden.
• Enklare arbetsmåltid i samband med sammanträde eller liknande torde vara acceptabel. Skatteverkets regler om avdragsgilla representationskostnader kan ge ledning vad gäller belopp.
• Arbetstagare skall undvika privata ekonomiska förmåner i form av t ex lån, borgensförbindelser eller kredit med person eller företag, som han har kontakt med i tjänsten.
Läs gärna vidare påInstitutets mot mutor hemsida
Ta bort dolda data för Office 2003 och Office XP
Det pågår en intressant diskussion i USA om alla ”metadata” som finns i Microsoft Office-dokument. Det är bland annat uppgifter om vem som har skapat dokumentet, när det ursprungligen skapades, hur lång tid det tog. Det kan också vara så att strukna avsnitt eller gamla kommentarer fortfarande kan plockas fram.
Den här artikeln ur New Yorks Times ger lite bakgrund.
En allmän rekommendation verkar vara att – innan dokumentet skickas iväg – spara det som en RTF-fil för att sedan på nytt spara det som en pdf- eller word-fil.
Det finns annars några saker som är enkla att fixa till:
- Gå in på Verktyg, Alternativ, Spara och se till att inte Snabbspara är markerat. (I bästa fall kommer då inte strukna avsnitt att finnas i det slutliga dokumentet)
- Gå in på Arkiv, Versioner och ”deleta” alla gamla versioner som inte ska bevaras; Spara sedan i Arkiv.
- Gå in på Arkiv, Egenskaper och öppna var och en av flikarna och rensa bort all information som inte skall vara kvar. Klicka sedan OK och Spara. (uppgifter om ursprunglig författare, redigeringstid, etc. har man då kunnat rensa bort. Den officiella rubriken under fliken Innehåll ersätts efter att man klickat OK och Spara om man skrivit in en ny rubrik under fliken Sammanfattning)
- Ta bort kommentarer och markerade ändringar på vanligt sätt.
Vill man göra det enkelt för sig laddar man ner verktyget ”Ta bort dolda data” från Microsoft och följer instruktionerna. (Jag kan tipsa om att jag behövde stänga ”Word” innan kommandot ”Ta bort dolda data” dök upp i Arkiv-menyn). Det verktyget klara av åtgärdena 1 – 3, medan nr. 4 kan behöva vidtas ändå.
torsdag, november 10, 2005
MUTOR OCH BESTICKNING – Del II
B Kretsen av ”mutbara” personer
Mutansvaret omfattar alla arbetstagare i offentlig och privat tjänst. Med arbetstagare jämställes vissa uppdragstagare som angivits i lagtexten.
C Den brottsliga gärningen
Med bestickning menas att någon utlovar, lämnar eller erbjuder en otillbörlig belöning åt en arbetstagare i det uttryckliga eller underförstådda syftet att få en förmån. Belöningen kan också vara ett uttryck av tacksamhet för en förmån som redan erhållits.
Med mutbrott avses att en arbetstagare tar emot, låter åt sig utlova eller begär belöning för sin tjänsteutövning. En arbetstagare, som inte omedelbart avböjer ett löfte om belöning, kan komma att dömas för fullbordat brott. Arbetstagaren är dock inte straffbar om han omedelbart lämnar tillbaka belöningen eller på annat sätt otvetydigt visar att han inte ämnar behålla den. Däremot gör sig en arbetstagare, som begär belöning, skyldig till mutbrott även om hans begäran omedelbart avvisas.
Mottagandet av en otillbörlig belöning för tjänsteutövningen blir inte straffritt därigenom att den överlämnas under semester, efter avslutad tjänstgöring eller annars utanför tjänstetiden.
För ansvar för mutbrott krävs inte att den mottagande parten har någon formell beslutsbefogenhet för sin arbetsgivares räkning. Inte heller krävs det att belöningen eller löftet om denna påverkat hans handlande. För att bli straffad krävs normalt bara att arbetstagaren har eller har haft kontakt med givaren i tjänsten.
D Påföljd
Den straffrättsliga påföljden för mutbrott och bestickning är böter eller fängelse i högst två år. För mutbrott, som är att anse som grovt, kan fängelse i högst sex år utdömas. Den som i myndighetsutövning samtidigt åsidosätter vad som till följd av lag eller annan författning gäller för myndighetsutövningen kan också dömas för myndighetsmissbruk om gärningen för det allmänna eller någon enskild medför förfång eller otillbörlig förmån som ej är ringa.
Disciplinär bestraffning torde kunna komma i fråga om arbetstagare genom att acceptera en förmån gör sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten.
Fortsättning följer.
tisdag, november 08, 2005
MUTOR OCH BESTICKNING – Del I
A Lagbestämmelser
Muta och bestickning går hand i hand, eftersom de kräver en givare, bestickaren, och en som tar emot mutan, muttagaren.
Bestämmelserna om bestickning återfinns i 17 kap 7 och 17 §§ brottsbalken och bestämmelserna om mutbrott i 20 kap 2 och 5 §§ brottsbalken. Paragraferna lyder som följer:
A.1 Bestickning
Brottsbalken 17 kap
”7 § Den som till arbetstagare eller annan som avses i 20 kap. 2 § lämnar, utlovar eller erbjuder, för denne själv eller för annan, muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen, döms för bestickning till böter eller fängelse i högst två år.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
17 § I vissa fall av bestickning får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren till den som utsatts för bestickningen eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Detta gäller om bestickning skett i förhållande till någon som
1. inte är arbetstagare hos staten eller hos kommun,
2. inte omfattas av 20 kap. 2 § andra stycket 1–4, 8 eller 9 och
3. inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling. ”
A.2 Mutbrott
Brottsbalken 20 kap
”2 § Arbetstagare som, för sig själv eller för annan, tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, döms för mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om arbetstagaren begått gärningen innan han erhöll anställningen eller efter det han slutat densamma. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Vad i första stycket sägs om arbetstagare skall också tillämpas på
1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting, kommunalförbund eller allmän försäkringskassa,
2. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,
3. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller annan som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,
4. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts utövar myndighet,
5. den som i annat fall än som avses i 1–4 på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan
a) sköta en rättslig eller ekonomisk angelägenhet,
b) genomföra en vetenskaplig eller motsvarande utredning,
c) självständigt sköta en kvalificerad teknisk uppgift, eller
d) övervaka utförandet av en sådan uppgift som anges i a, b eller c,
6. främmande stats minister, ledamot av främmande stats lagstiftande församling eller ledamot av främmande stats organ motsvarande dem som avses i 1,
7. någon som, utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts, utövar främmande stats myndighet eller utländskt skiljemannauppdrag,
8. ledamot av kontrollorgan, beslutande organ eller parlamentarisk församling i mellanstatlig eller överstatlig organisation där Sverige är medlem, och
9. domare eller annan funktionär i internationell domstol vars domsrätt Sverige godtar.
5 § Åklagare får, utan hinder av vad som annars är föreskrivet, åtala brott varigenom arbetstagare hos staten eller hos kommun eller annan som avses i 2 § andra stycket 1–4 har åsidosatt vad som åligger honom i utövningen av anställningen eller uppdraget.
Utan hinder av bestämmelserna i första stycket skall dock gälla
1. vad som i denna balk föreskrivs om att åtal inte får ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och
2. vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om åtal för gärning, för vilken straff är stadgat endast om den förövas av innehavare av anställning eller uppdrag som avses i första stycket.
Har mutbrott begåtts av någon som inte omfattas av första stycket eller av 2 § andra stycket 8 eller 9 och inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling, får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Om det inte finns särskilda bestämmelser för ett visst fall, får åklagare åtala brott mot sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för enskild målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Om åtal för brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av riksdagsledamot, statsråd, justitieråd, regeringsråd eller innehavare av tjänst eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gälla särskilda bestämmelser. ”
Fortsättning följer.
Muta och bestickning går hand i hand, eftersom de kräver en givare, bestickaren, och en som tar emot mutan, muttagaren.
Bestämmelserna om bestickning återfinns i 17 kap 7 och 17 §§ brottsbalken och bestämmelserna om mutbrott i 20 kap 2 och 5 §§ brottsbalken. Paragraferna lyder som följer:
A.1 Bestickning
Brottsbalken 17 kap
”7 § Den som till arbetstagare eller annan som avses i 20 kap. 2 § lämnar, utlovar eller erbjuder, för denne själv eller för annan, muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen, döms för bestickning till böter eller fängelse i högst två år.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
17 § I vissa fall av bestickning får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren till den som utsatts för bestickningen eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Detta gäller om bestickning skett i förhållande till någon som
1. inte är arbetstagare hos staten eller hos kommun,
2. inte omfattas av 20 kap. 2 § andra stycket 1–4, 8 eller 9 och
3. inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling. ”
A.2 Mutbrott
Brottsbalken 20 kap
”2 § Arbetstagare som, för sig själv eller för annan, tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, döms för mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om arbetstagaren begått gärningen innan han erhöll anställningen eller efter det han slutat densamma. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Vad i första stycket sägs om arbetstagare skall också tillämpas på
1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting, kommunalförbund eller allmän försäkringskassa,
2. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,
3. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller annan som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,
4. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts utövar myndighet,
5. den som i annat fall än som avses i 1–4 på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan
a) sköta en rättslig eller ekonomisk angelägenhet,
b) genomföra en vetenskaplig eller motsvarande utredning,
c) självständigt sköta en kvalificerad teknisk uppgift, eller
d) övervaka utförandet av en sådan uppgift som anges i a, b eller c,
6. främmande stats minister, ledamot av främmande stats lagstiftande församling eller ledamot av främmande stats organ motsvarande dem som avses i 1,
7. någon som, utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts, utövar främmande stats myndighet eller utländskt skiljemannauppdrag,
8. ledamot av kontrollorgan, beslutande organ eller parlamentarisk församling i mellanstatlig eller överstatlig organisation där Sverige är medlem, och
9. domare eller annan funktionär i internationell domstol vars domsrätt Sverige godtar.
5 § Åklagare får, utan hinder av vad som annars är föreskrivet, åtala brott varigenom arbetstagare hos staten eller hos kommun eller annan som avses i 2 § andra stycket 1–4 har åsidosatt vad som åligger honom i utövningen av anställningen eller uppdraget.
Utan hinder av bestämmelserna i första stycket skall dock gälla
1. vad som i denna balk föreskrivs om att åtal inte får ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och
2. vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om åtal för gärning, för vilken straff är stadgat endast om den förövas av innehavare av anställning eller uppdrag som avses i första stycket.
Har mutbrott begåtts av någon som inte omfattas av första stycket eller av 2 § andra stycket 8 eller 9 och inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling, får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Om det inte finns särskilda bestämmelser för ett visst fall, får åklagare åtala brott mot sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för enskild målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Om åtal för brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av riksdagsledamot, statsråd, justitieråd, regeringsråd eller innehavare av tjänst eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gälla särskilda bestämmelser. ”
Fortsättning följer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
