KBZ KOMMENTERAR

Askmoln - Igen???

2011-05-23T22:15:00.000+02:00

Kan det vara dags igen? I så fall gäller mitt senaste inlägg om askmoln fortfarande. Det får mig att fundera på om jag kanske skulle blogga lite oftare ;)'

Askmoln – Force Majeure

2010-04-17T15:21:00.003+02:00

I den utsträckning inställda flyg medför förseningar av leveranser av produkter eller tjänster finns det anledning att åberopa force majeure för att undgå ansvar för förseningen. De inställda flygen kan ju medföra såväl förseningar av gods som normalt fraktas med flyg som förseningar av komponenter från utländska underleverantörer. Det kan också vara så att uppdrag av olika slag inte kan utföras i tid därför att servicepersonal eller konsulter inte kan ta sig till den plats där uppdraget är avtalat att utföras.

Att aska från en vulkan medför inställda flyg torde i de flesta fall innebära att force majeure kan åberopas. Det kan dock inte alltid självklart att förseningar som förorsakas av att underentreprenörer blir försenade kan åberopas. Om det är möjligt framgår av den avtalade force majeure bestämmelsen.

Det är i princip alltid så att säljaren (motsv) måste formellt anmäla att en force majeure händelse inträffat ganska omgående för att det skall accepteras. Det förhållandet att det borde vara ”allmänt känt” att flygen inställts på grund av askmolnet är alltså inte tillräckligt utan ett meddelande till motparten behövs.

Man bör också observera att de flesta force majeure bestämmelser lägger ett krav på den drabbade att försöka minska effekterna av förseningen i detta fall t ex genom att undersöka om alternativa transportsätt eller transportvägar skall användas i stället för flyg.

För det fall flygen kan bli inställda under en längre tid bör man notera att det ofta finns en uppsägningsrätt för köparen (motsv) om force majeure händelsen medför en längre försening t ex i mer än tre eller sex månader.

Slutsatsen måste vara att man som säljare av gods eller uppdrag - i den utsträckning askmolnets effekter på något sätt kan påverka avtalsuppfyllandet – måste ta tag i frågan nu och inte avvakta med ett force majeure meddelande och inte heller med att undersöka i vilken utsträckning en force majeure bestämmelse gäller.

Femtiotusen kronor – Max aktiekapital

2009-11-30T18:02:00.005+01:00

Regeringen har nu i en proposition föreslagit riksdagen att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag ska sänkas från nuvarande 100 000 kr till 50 000 kr. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2010.

De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller inte invänt mot förslag till sänkning gränsen för minsta tillåtna aktiekapital. Revisorsnämnden, Finansinspektionen, Bolagsverket, LRF och LO har dock ansett att kravet på aktiekapital inte bör sänkas. Skatteverket har inte motsatt sig en sänkning till 50 000 kr.

Lite ytterligare information och en länk till propositionen finns hos Riksdag & Departement i artikeln Fler får råd med aktiebolag

Försenad årsredovisning

2009-11-30T16:59:00.002+01:00

För några månader sedan skrev jag en bloggpost om Försenad årsredovisning och förseningsavgifter. Jag tänkte att i dag dels ange de relevanta tiderna för bolag med räkenskapsår 1 juli – 30 juni dels komplettera den tidigare posten med de övriga påföljder som kan drabba den som inte skickar in årsredovisningen i tid.

Som jag i den tidigare posten angav skall ett aktiebolags årsredovisning med revisionsberättelse senast sju månader efter räkenskapsårets utgång vara ingiven till Bolagsverket.

Förseningsavgifter
Om man missar detta påförs aktiebolaget förseningsavgift. För privata aktiebolag är avgiften för den första förseningen 5.000 kronor. Om förseningen överstiger två månader utgör ytterligare 5.000 kronor och vid en försening på mer än fyra månader ytterligare 10.000 kronor.

Om aktiebolaget har räkenskapsår 1 juli – 30 juni utgår det alltså förseningsavgift med
• 5.000 kr efter den 31 januari
• 5.000 kr efter den 31 mars och
• 10.000 kr efter den 31 maj

Tvångslikvidation
Efter den 31 maj (dvs. elva månader efter räkenskapsårets utgång) skall Bolagsverket besluta att bolaget skall gå i likvidation (Aktiebolagslagen 25 kap 11 §. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om årsredovisningen ingivits under ärendets handläggning hos Bolagsverket och påförda förseningsavgifter har betalats.

Personligt ansvar
Från och med den 30 september (dvs. femton månader efter räkenskapsårets utgång) svarar styrelseledamöterna och verkställande direktören solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget enligt Årsredovisningslagen 8 kap 12 §.

Min personliga reflektion är att en likvidator vid det laget borde ha inträtt i styrelsens ställe, varför det personliga ansvaret inte förefaller aktualiseras särskilt ofta.

Vite
”Var och en som enligt denna lag eller annan författning är skyldig att ensam eller gemensamt med någon annan till registreringsmyndigheten ge in redovisningshandling eller revisionsberättelse, kan av registreringsmyndigheten föreläggas vid vite att fullgöra denna skyldighet” står det i Årsredovisningslagen 8 kap 13 §.

Det är viktigt att notera att Bolagsverket inte har någon laglig möjlighet att bevilja anstånd med inlämnande av räkenskapshandlingar.

Faktura fra dansk leverandør til svensk kund – Några tips

2009-11-16T15:17:00.002+01:00

Eftersom det kommer en del frågor om vad man som dansk leverantör ska tänka på när man fakturerar svenska kunder följer här några tips! På den bästa danska jag kan prestera.

1. Fakturaudseende
• stil fakturaen til den rette person / selskab
• angiv det korrekte navn og adresse på debitor
• angiv den dato, når betaling skal ske
• en klar beskrivelse af, hvad der skal betales, og hvordan beløbet beregnes
• specificere betingelserne for eventuel strafrente
• klart angive det konto, hvor betaling skal ske

2. Find ud af kundens id-nummer
Er der en tvist om en betaling, er det særlig vigtigt, at sælgeren ved præcis, hvem der har købt varer / ydelser. Hvis man vender sig til Kronofogden / tingsrätten for at forfølge et krav, skal sælger kunne specificere debitors momsnummer, svensk CVR/CPR-nummer. Disse tal følger både enkeltpersoner og virksomheder, så længe de eksisterer. Navn- og adresseændringer kan ske, men ikke ændring af identitetsnummer.

3. Angiv betalingsdatoen
Hvis der ikke er aftalt andet, afgør sælger normalt, hvor længe kreditperioden skal være. For at der ikke bør være nogen tvivl hos køberen, skal man særskilt angive den nøjagtige dato, når betalingen skal ske.

4. Strafrente kan aftales
Når du indgår en aftale om at sælge et produkt eller en tjeneste, bør du sørge for, at betalingsbetingelserne er klare. Aftalen skal også angive, hvilke strafrente som skal betales, hvis betalingen ikke sker på den aftalte dato.

Selv om parterne i en aftale ikke er indgået nogen aftale om strafrente, kan sælger kræve en sådan i henhold til den svenske rentelovs regler. Hvis ingen specifik aftale har træffets om strafrente, begynder strafrente og løbe en måned efter, at fakturadato. Den maksimale rente, der kan anvendes, er en sats svarende til den svenske referencerente plus 8 procentpoint. Referencerenten fastsættes halvårligt, og er den anden halvdel af 2009 0,5%.

Företagsrekonstruktion - Samlingsdokument

2009-11-04T14:39:00.004+01:00

För skojs skull gör jag ett försök att lägga in det tidigare nämnda dokumentet direkt på bloggen.

Jag är tacksam för kommentarer om vilken metod ni föredrar;
en länk till ett dokument på docstoc.com
eller ett inbäddat dokument som en del av bloggposten.
Notera dock att länken till dokumentet finns understruken längst ner i bloggposten!

091104 Företagsrekonstruktion -

Företagsrekonstruktion

2009-11-04T14:35:00.001+01:00

Mina bloggposter om företagsrekonstruktion finns nu samlade i ett dokument som går att läsa och skriva ut från docstoc.com

Om en kund säger sig inte kunna betala

2009-11-04T13:59:00.004+01:00

Det blir allt vanligare att kunder inte betalar sina fakturor i tid. Eftersom jag fick anledning att sammanfatta några enkla åtgärder man kan vidta i en sådan situation delar jag med av med mina korta råd.

Om ett kundföretag säger sig inte kunna betala är den första åtgärden att kolla upp om detta stämmer genom att
1. ringa till Kronofogdens Kundcenter: 0771 - 737300, uppge kundens organisationsnummer och be om besked om aktuella ärenden (kostnadsfritt) och/eller
2. vända sig till ett kreditupplysningsföretag för att få en kreditupplysning på kunden.

Betalningsföreläggande
Finns kunden inte i kronofogdens register över pågående ärenden kan det löna sig att ansöka om betalningsföreläggande för att snabbt försöka få ett beslut eller dom på betalningsskyldighet som man kan begära utmätning på. Ju längre man väntar med denna typ av åtgärder, desto sämre hamnar man i kön av fordringsägare.

En närmare beskrivning om förfarandet finns på kronofogdens hemsida.

Konkurs
Ett alternativ till betalningsföreläggande – som man kan använda främst när kundföretaget inte invänt mot kravet - är att upprätta ett kravbrev enligt konkurslagen (Kap 2 § 9) där man anger att man kommer att ansöka om konkurs om fordran inte betalas. Kundföretaget har då en vecka på sig att betala från det delgivning av brevet skett. Om betalning uteblir, anses kundföretaget vara på obestånd och då är förutsättningen för konkurs uppfylld.

Fördelar/Nackdelar
Fördelen med att få ett beslut eller dom på betalningsskyldighet är att man kan ansöka om utmätning och betalning ur utmätt gods sker i den ordning ansökan om utmätning skett. En nackdel är att kunden - med lite ”tur” - kan dra ut på en sådan process i flera år!

I en konkurs har den som ansökt ingen företrädesrätt alls utan hamnar i normalfallet bland de oprioriterade fordringsägarna. Dessutom riskerar den som ansöker om konkurs att – om konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet – att behöva betala dessa, men högst med ett belopp som motsvarar en tiondel av basbeloppet; dvs idag cirka 4.000 kronor (konkurslagen kap 14 § 3).

Avbetalningsplan
Om kunden inte har några ordentliga tillgångar och förekommer hos kronofogden är kanske den bästa åtgärden att försöka få till stånd en avbetalningsplan. Den kan ju i vart fall ge någon eller några avbetalningar och den bör ju skrivas så att kunden inte sedan kan bestrida att betalningsskyldighet föreligger.
_________________________

Har ni andra bra förslag på åtgärder så dela med er i kommentarerna.

Företagsrekonstruktion – Tvångsackord

2009-10-14T10:50:00.000+02:00

Reglerna om tvångsackord är ganska snåriga och inte särskilt lätta att presentera i kondenserad form som bloggposter. Till detta kommer att de är mördande tråkiga.

Jag föreslår därför att den läsare som har en allmän fråga om tvångsackord ställer den i form av en kommentar till denna post.

Företagsrekonstruktion – Avslutande av förfarandet utan tvångsackord

2009-10-12T09:40:00.001+02:00

Om företagsrekonstruktionen inte avslutas genom att den övergår till ett förfarande om offentligt ackord måste den ändå kunna avslutas. Rätten skall besluta att företagsrekonstruktionen ska upphöra i följande fem fall:

• sådana åtgärder vidtagits att syftet med företagsrekonstruktionen kan anses uppnått,
• företaget begär det och beslut om ackordsförhandling inte har meddelats,
• företaget utan laga förfall uteblir från det inledande borgenärssammanträdet,
• rekonstruktören eller en borgenär begär det och syftet med företags-rekonstruktionen inte kan antas bli uppnått, eller
• det i annat fall finns särskilda skäl för att företagsrekonstruktionen bör upphöra.

Ett ytterligare fall är när vissa tidsgränser passerats. Som jag tidigare nämnt ska rekonstruktören slutföra sitt arbeta med att genomföra företagsrekonstruktionen inom tre månader från beslutet om företagsrekonstruktion. Om detta inte skett ska rätten därför besluta att företagsrekonstruktionen ska upphör när dessa tre månader gått. Om det finns särskilda skäl får rätten, om företaget begär det, förlänga tiden med ytterligare högst tre månader. Om det sedan finns synnerliga skäl kan rätten besluta om tidsförlängning med ytterligare perioder på högst tre månader. Har det gått ett år utan att ackordsförhandlingar beslutats får tiden inte förlängas ytterligare utan då måste rätten besluta att företagsrekonstruktionen ska upphöra.

Ett beslut om konkurs innebär att företagsrekonstruktionen automatiskt upphör. Jag har i en tidigare bloggpost skrivit att om en borgenär ansöker om konkurs mot företaget skall rätten – om företaget begär det – förklara konkursansökan vilande. Detta gäller i normalfallen men det finns ett undantag i den situation när en fordringsägares rätt ”allvarligt äventyras” utan ett konkursbeslut.

Företagsrekonstruktion – Kvittningar (fortsättning)

2009-10-09T11:26:00.001+02:00

Det första undantaget från den tidigare redovisade kvittningsregeln avser fordringar på företaget som övertagits från någon annan senare än tre månader från dagen när ansökan om företagsrekonstruktion registrerades. Om inte en sådan överlåtelse kan anses normal får en sådan fordran endast kvittas mot en fordran som företaget hade vid överlåtelsetidpunkten. Det skall alltså inte gå att genom köp av fordringar skaffa sig kvittningsrätt.

Även om fordran på bolaget övertagits före nämnda tre månadersperiod gäller samma regel under förutsättning att den som övertog fordran hade anledning att tro att företaget var på obestånd vid överlåtelsen.

Också undantagna är fordringar där fordringsägaren har satt sig i skuld till företaget “under sådana omständigheter att det är att jämställa med betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel”, i den utsträckning skuldsättningen hade kunnat bli föremål för återvinning.

Om den åberopade fordran på företaget har uppkommit genom att borgensman eller annan betalat en skuld som företaget haft (regressfordran), skall den anses förvärvad när borgensmannen gick i boergen; alltså inte när han betalade företagets skuld.

Om företaget, efter dagen när ansökan om företagsrekonstruktion registrerades, överlåtit en fordran så att en fordringsägare förlorar sin kvittningsrätt, skall företaget ersätta fordringsägaren för det.

Företagsrekonstruktion – Kvittningar

2009-10-08T14:25:00.002+02:00

Den grundläggande regeln vad gäller kvittning är att den som har en fordran på företaget, när ansökan om företagsrekonstruktion registrerades, har rätt att kvitta en sådan fordran mot de fordringar på honom, som företaget kan ha haft samma dag. Det gäller även för en fordran som inte var förfallen till betalning.

Självklart finns det undantag från denna enkla regel. Juridik får ju inte vara alltför enkel!

Jag återkommer till undantagen i nästa bloggpost.

Företagsrekonstruktion – Företagets avtal (fortsättning)

2009-10-06T13:58:00.001+02:00

Bestämmelserna om företagets avtal är tvingande; dvs. de gäller även om parterna skulle ha kommit överens om annat. En överenskommelse som strider mot lagens bestämmelser är ogiltig.

Det är viktigt att notera att bestämmelserna om avtal inte gäller anställningsavtal och inte heller för en fordringsägare som har ett finansiellt instrument eller valuta som säkerhet.

Företagsrekonstruktion – Företagets avtal

2009-10-05T07:06:00.001+02:00

Även om någon av företagets motparter hade rätt att häva ett avtal med företaget före beslutet om företagsrekonstruktion, får denna motpart ändå inte häva avtalet om företaget begär att det skall fullföljas. För detta krävs också rekonstruktörens samtycke. Om motparten begär det ska företaget inom rimlig tid meddela om man kräver att avtalet fullföljs och motparten får häva avtalet om företaget inte lämnar sådant besked

Det finns naturligtvis vissa villkor som ska vara uppfyllda för att motparten ska tvingas fullfölja avtalet. Dessa villkor är:

1. Om tiden för motpartens fullgörelse är inne, skall gäldenären på motpartens begäran fullgöra sina motsvarande prestationer eller, om anstånd har medgetts beträffande vissa prestationer, ställa säkerhet för dem.

2. Om tiden för motpartens fullgörelse inte är inne, har motparten rätt att erhålla säkerhet för gäldenärens framtida prestationer i den mån det av särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.

Om företaget inte uppfyller dessa villkor, får motparten häva avtalet.

Det finns anledning att notera att ett avtal som innebär att företagets ovannämnda rättigheter inskränks är ogiltigt.

Slutligen finns en speciell bestämmelse för det fall en vara levererats till företaget efter beslutet om företagsrekonstruktion. Bestämmelsen finns i § 63 st 4 i Köplagen.

Företagsrekonstruktion – Exekutiva åtgärder under förfarandet

2009-09-30T12:49:00.000+02:00

Under den tid företagsrekonstruktionen pågår får varken utmätning eller annan verkställighet enligt Utsökningsbalken mot företaget ske med undantag för fordringar som borgenären har handpanträtt eller retentionsrätt för.

Inte heller får beslut om kvarstad eller betalningssäkring meddelas under denna tid.

En borgenär får hos rätten ansöka om en lämplig åtgärd för att skydda borgenärens rättigheter om det finns särskilda skäl att befara att företaget agerar så att dessa rättigheter kan skadas.

Om en borgenär ansöker om konkurs mot företaget skall rätten – om företaget begär det – förklara konkursansökan vilande i avvaktan på att företagsrekonstruktionen upphör.

Företagsrekonstruktion – Borgenärssammanträde

2009-09-29T10:33:00.001+02:00

Vid det borgenärssammanträde som normalt skall hållas inom tre veckor från rekonstruktionsbeslutet får borgenärerna möjlighet att säga ifrån om de anser att företagsrekonstruktionen ska få fortsätta. Oavsett vad borgenärerna anser, får den formellt fortsätta, men eftersom företaget – och därigenom också rekonstruktören - är beroende av borgenärerna för att kunna slutföra företagsrekonstruktionen torde det vara ovanligt att den fortsätts mot en vilja som omfattas av en majoritet av borgenärerna.

På begäran av en borgenär skall rätten utse en borgenärskommitté bestående av tre personer som skall agera som en länk mellan rekonstruktören och borgenärerna. Om företaget har 25 anställda eller fler har de anställda rätt att utse ytterligare en medlem i borgenärskommittén.

Företagsrekonstruktion – Företagets skyldigheter

2009-09-25T10:16:00.000+02:00

Företaget är skyldigt att under rekonstruktionstiden förse rekonstruktören med all väsentlig ekonomisk information och ska också följa rekonstruktörens instruktioner rörande driften av företaget.

Företaget får inte utan rekonstruktörens medgivande, som bara får lämnas om det finns synnerliga skäl:
• betala skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller ställa säkerhet för sådana skulder,
• åta sig nya förpliktelser, eller
• överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom av väsentlig betydelse för företagets verksamhet.

Att det krävs synnerliga skäl betyder att det förmodligen ska föreligga en risk för att hela företagsrekonstruktionen kan gå om intet om inte ett medgivande lämnas.

Företagsrekonstruktion – Rekonstruktörens uppgifter

2009-09-22T13:13:00.004+02:00

Rekonstruktören är skyldig att inom en vecka från beslut om företags-rekonstruktion meddela samtliga kända borgenärer att sådant beslut fattats. Rekonstruktörens meddelande skall åtföljas av följande information:

• en preliminär förteckning över företagets tillgångar och skulder,
• företagets senaste balansräkning och de ytterligare upplysningar som behövs om dess ekonomiska ställning,
• uppgift om orsakerna till betalningssvårigheterna och om hur verksamheten kan rekonstrueras, och
• upplysning om den tidpunkt för borgenärssammanträde som rätten bestämt (normalt inom tre veckor)

Lagen om företagsrekonstruktion föreskriver att rekonstruktören skall undersöka om företagets verksamhet skall helt eller delvist fortsättas. Om så är fallet, ska han också undersöka på vilket sätt det ska kunna ske liksom om det verkligen föreligger förutsättning för en ekonomisk överenskommelse med borgenärerna i form av ett ackord med dem.

Rekonstruktören ska även tillsammans med företaget upprätta en rekonstruk-tionsplan som visar hur en företagsrekonstruktion ska kunna genomföras.

Lagen klargör däremot inte uttryckligen att en av de viktigaste saker som rekonstruktören ska göra är att tillsammans med företaget undersöka möjligheterna att finansiera dels företagets fortsatta verksamhet del sett ackord med borgenärerna. Normalt är sådan finansiering den stora stötestenen.

Rekonstruktören måste vidta dessa åtgärder inom tre månader från beslutet om företagsrekonstruktion om inte företaget fått tingsrätten att förlänga denna tid. Förlängningarna får vara högst tre månader långa. Den sammanlagda tiden från beslutet får inte överstiga ett år om inte ackordsförhandlingar har beslutats.

Företagsrekonstruktion

2009-09-22T13:05:00.005+02:00

Jag började i våras en serie bloggposter om företagsrekonstruktion, som jag sorgeligen försummat att fullfölja. Jag försöker nu fortsätta den serien med några ytterligare poster.

Företagsrekonstruktion – Förutsättningar

Den grundläggande förutsättningen för ett beslut om företagsrekonstruktion är att det kan antas att företaget inte kan betala sina förfallna skulder eller att en sådan situation snart kommer att uppstå.

En ytterligare förutsättning att antingen företaget självt ansöker om företags-rekonstruktion hos tingsrätten eller medger en sådan ansökan gjord av någon av företagets borgenärer.

Tingsrätten måste också pröva om det är rimligt att anta att företagsrekonstruk-tionen kommer att kunna genomföras med positivt resultat. På juristsvenska är det formulerat så att ett beslut om företagsrekonstruktionen inte får meddelas om ”det saknas anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås”. Den formuleringen innebär i realiteten att man kan förvänta sig ett beslut om företagsrekonstruktion om det inte är ganska uppenbart att den inte kommer att lyckas.

Det är viktigt att notera att frågan om möjligheterna att genomföra en beslutad företagsrekonstruktion ska tas upp vid det borgenärssammanträde som ska hållas ino9m tre veckor från beslutet. Vid detta tillfälle har den av tingsrätten utsedde rekonstruktören haft tid på sig att undersöka om situationen är sådan att en företagsrekonstruktion har en rimlig chans och har lämnat ytterligare information till borgenärerna.

Försenad årsredovisning och förseningsavgifter

2009-08-18T11:18:00.002+02:00

Aktiebolags årsredovisning med revisionsberättelse ska senast sju månader efter räkenskapsårets utgång vara ingiven till Bolagsverket.

Om man missar detta påförs aktiebolaget förseningsavgift. För privata aktiebolag är avgiften för den första förseningen 5.000 kronor. Om förseningen överstiger två månader utgör ytterligare 5.000 kronor och vid en försening på mer än fyra månader ytterligare 10.000 kronor.

Om aktiebolaget har kalenderår som räkenskapsår utgår det alltså förseningsavgift med

5.000 kr efter den 31 juli
5.000 kr efter den 30 september och
10.000 kr efter den 30 november

Ytterligare information finns på Bolagsverkets hemsida rörande avlämnandet av årsredovisningar. Det är viktigt att notera det som står där rörande anstånd, nämligen att Bolagsverket inte har någon laglig möjlighet att bevilja anstånd med inlämnande av räkenskapshandlingar.

Företagsrekonstruktion – Beslut

2009-03-16T18:03:00.002+01:00

Bolagets egen ansökan om rekonstruktion skall tingsrätten genast pröva.

Om en borgenär gjort ansökan, skall rätten sätta ut ett sammanträde inom två veckor för prövning av ansökan. Bolaget skall föreläggas att senast vid sammanträdet yttra sig över ansökan. Detta är väsentligt eftersom borgenärens ansökan förfaller om bolaget bestrider ansökan.

Om en ansökan bifalls, skall rätten samtidigt utse en rekonstruktör. Rätten skall också bestämma tidpunkt för ett borgenärssammanträde inför rätten. Sammanträdet skall normalt äga rum inom tre veckor från beslutet om företagsrekonstruktion.

Tingsrättens beslut kan på vanligt sätt överklagas till hovrätt och Högsta domstolen.

Företagsrekonstruktion – Ansökan

2009-03-11T14:10:00.002+01:00

En skriftlig undertecknad ansökan om företagsrekonstruktion skall tillställas den tingsrätt inom vars område det berörda bolaget har sitt säte. Den kan göras av såväl bolaget som en borgenär.

Om bolaget ansöker ska ansökan innehålla en kortfattad redogörelse för bolagets ekonomi och orsakerna till betalningssvårigheterna, en borgenärsförteckning, en redogörelse för hur bolaget avser att verksamheten skall bedrivas i fortsättningen och hur en uppgörelse skall kunna nås med borgenärerna samt ett förslag till rekonstruktör samt uppgifter om dennes lämplighet för uppdraget.

Om en borgenär gör ansökan ska den innehålla uppgift om borgenärens fordran på gäldenären, upplysningar om gäldenärens betalningssvårigheter samt ett förslag till rekonstruktör samt uppgifter om dennes lämplighet för uppdraget.

Företagsrekonstruktion – Förutsättningar

2009-03-11T11:48:00.002+01:00

För att ett beslut om företagsrekonstruktion skall kunna fattas av en svensk domstol är – förutom naturligtvis att det berörda bolaget eller någon av dess borgenärer ansöker om företagsrekonstruktion - till en början att det kan antas att bolaget inte kan betala sina förfallna skulder eller att ”sådan oförmåga inträder inom kort”.

För att inte möjligheten till företagsrekonstruktion skall missbrukas, anger lagtexten att beslut om företagsrekonstruktion inte får fattas om det skulle ”saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås”. Det är alltså något svårtillgängligt formulerat men i princip torde det innebära att det ska finnas en viss rimlig chans att kunna genomföra rekonstruktionen.

Det finns anledning att notera att borgenärerna på det kommande borgenärs-sammanträdet har möjlighet att uttala sig om de anser att företagsrekonstruk-tionen skall fortsätta.

Företagsrekonstruktion

2009-03-11T11:26:00.003+01:00

Med anledning av rekonstruktionsarbetet med SAAB började jag för några veckor sedan en bloggpostserie i min engelskspråkiga blogg, Swedish Law Blog, om företagsrekonstruktion enligt svensk rätt. Eftersom det kan vara av intresse även för läsarna av denna blogg kommer jag att här publicera mina engelska bloggposter även på svenska.

Den svenska lag som reglerar förfarandet vid företagsrekonstruktion är Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion.

I punktform går en företagsrekonstruktion till på följande sätt.

1. Bolaget i fråga ansöker om företagsrekonstruktion hos den tingsrätt till vilken bolaget hör.

2. Tingsrätten prövar ansökan och beslutar om företagsrekonstruktion skall genomföras - oftast samma dag som bolagets ansökan kommer in – och utser samtidigt den som skall administrera företagsrekonstruktion; den s.k. rekonstruktören.

3. Rekonstruktören skall omedelbart undersöka om bolagets verksamhet kan fortsättas, helt eller delvist, och, om så bedöms vara fallet, hur det skall ske och, slutligen, bedöma om det kommer att finnas förutsättningar för genomförande av ett ackord med borgenärerna. Resultatet av rekonstruktörens bedömningar skall, i sinom tid, presenteras som en reorganisationsplan som skall tillställas domstol och borgenärer.

4. Bolagets betalningar är inställda i samma ögonblick som beslutet om företagsrekonstruktion fattats av domstolen. Fortsatta betalningar kräver rekonstruktörens medgivande.

5. Enbart vissa säkerställda skulder kan bli föremål för verkställighet av kronofogdemyndigheten.

6. Lönefordringar kan till viss del omfattas av lönegaranti enligt Lönegarantilagen (1992:497).

7. Rekonstruktören skall inom en vecka efter beslutet om företagsrekonstruktion underrätta bolagets borgenärer om beslutet. Han skall också bifoga viss ytterligare information.

8. Ett borgenärssammanträde skall hållas inom tre veckor från beslutet. Om det är ”oundgängligen nödvändigt” kan sammanträdet hållas senare.

9. Vid borgenärssammanträde skall rekonstruktören normalt presentera en preliminär reorganisationsplan, som beskriver på vilket sätt företagsrekonstruktionen skall kunna genomföras. Borgenärerna skall beredas tillfälle att uttala sig om företagsrekon-struktionen skall fortsätta.

10. I mer än 90 procent av företagsrekonstruktionsärendena genomförs inte någon rekonstruktion utan bolaget försätts i konkurs.

11. Det är alltså i mindre än tio procent av fallen som företagsrekonstruktionen fortsätter genom att övergå i ett ackordsförfarande. Under förutsättning att minst 40 procent av de oprioriterade borgenärerna företrädande minst 40 procent av de oprioriterade fordringarnas belopp är beredda att anta bolagets/ rekonstruktörens ackordsförslag, kan domstolen besluta om ackordsförhandling.

12. Beroende på storleken av ackordsutdelningen krävs en majoritet av antingen 60 eller 75 procent för genomförande av ackordet.

Aval

2009-02-19T15:39:00.002+01:00

En av mina klienter frågade mig om jag visste något om “aval” eller “avalized”. Han hade fått ett besked från en utländsk leverantör att denne nu skulle komma att kräva “avalized banker’s drafts”, eftersom han inte längre kunde teckna kreditförsäkringar på sina kunder i Balticum.

Jag sa att jag trodde mig minnas att jag under mina juridikstudier för många år sedan stött på ordet ”aval” i betydelsen ”växelborgen”.

En koll i Växellagen gav svaret i kapitel 4, som upplysande nog har rubriken ”Om växelborgen (aval)”. Den inledande paragrafen lyder: ”För betalning av växelsumman eller en del därav må säkerhet ställas medelst växelborgen (aval).” En motsvarande bestämmelse finns i Checklagen.

Det är möjligt att vi kommer att få se krav på sådana lösningar när finanskrisen hårdnar och tilliten till betalningsförmågan hos affärspartners minskar.

Försök till mord ogillas av hovrätten

2007-12-17T15:47:00.000+01:00

Dagens Juridik konstaterar att hovrätten inte gillar försök till mord!? Var det någon som trodde att domstolar gillar mordförsök? Tydligen inte lätt att sätta säljande rubriker!!!

"Det ansvarsfulla företaget"

2007-05-08T13:36:00.000+02:00

Igår var jag på ett intressant seminarium om "Det ansvarsfulla företaget" på Humanitetens Hus i Malmö anordnat av Svenska Röda Korset. Det är det gamla Vagnmuséet på Drottningtorget som tagits över av Röda Korset som ett Humanitetens Hus. (För äldre Malmöbor är huset mera känt som ”Saluhallen”; själv följde jag med min mamma dit och handlade bl a nykärnat smör och hembakade pepparkakor av fru Sandberg.)

Magnus Enell från Sustainable Business Hub övertygade seminariedeltagarna om det ekonomiskt förnuftiga i att jobba för en hållbar utveckling inom sitt företag. Som huvudskälen – förutom det allmänt kloka samt etiskt och moraliskt riktiga i detta – framstod kostnadsinbesparingar, stärkande av varumärken och image samt attraktivitet för den nya generationen av arbetssökande. Den intresserade kan notera att Sustainable Business Hubs ordförande, Christer Ljungberg, skriver en upplysande och initierad blogg, Ljungbergs Blogg” - om städer, trafik, miljö och den framtid vi skall leva i”.

John Visser från Mando Steakhouse// i Malmö berättade om restaurangens stöd till Röda Korset, som består av att fyra procent av omsättningen under eftermiddagstimmarna går till projekt inom Röda korset. (PS. för er som liksom jag gillar Mando gäller att kolla hemsidan – inte minst ”Inredning” och ”Kuriosa”)

Efter provsmakning av ekologiska och rättvisemärkt kaffe, te, choklad mm berättade Camilla från Dem Collective AB om företagets engagemang och arbete med att ta fram kläder som uppfyller såväl miljö- som rättvisekrav i hela kedjan från bomullsodling till slutprodukt. Det börjar med att köpa bomull som inte odlats med hjälp av pesticider (som vanligt förekommande Agent Orange och DDT) och konstgödning. Och slutar med en produktion med personal som får löner de kan leva på och som får lova att båda dricka vatten och kissa på arbetstid.

Seminariet modererades på ett trevligt och kompetent sätt av journalisten Catarina Rolfsdotter-Jansson som verkligen hade ett grepp om frågorna som behandlades på seminariet. Catarina är bl a anlitad av Malmö stad som workshop-koordinator för konferensen "Sustainable City Development" den 12-14 september 2007.

Catarina påminde deltagarna om att Malmö är Sveriges första rättvisemärkta kommu, en Fair Trade City, vilket gör att vi Malmöbor bör vara ännu mer uppmärksamma på rättvisekrav och hållbar utveckling. Enligt Catarina är redan nu 35 procent av den mat Malmös skolbarn äter ekologiskt odlad.

Jag citerar ut programmet för "Sustainable City Development" konferensen:

”Fair trade promotes sustainable development. When you purchase

Fairtrade labelled goods you are promoting good working conditions,

reasonable prices and environmental awareness. The work shall adhere

to the UN’s Universal Declaration of Human Rights, the UN’s Convention

of the Rights of the Child, and the International Labour Organization’s

fundamental conventions and also promote equality between men

and women.

All coffee and tea that will be served during the conference is Fairtrade

marked. The food that will be served is organically produced in line with

the City of Malmö’s ambition to increase the proportion of organic goods

that the municipality orders.”

Det var en verkligt intressant och intresseväckande eftermiddag, som inte blev sämre av att man fick göra bekantskap med Humanitetens Hus med utställningar och sin ”Vita Buss” och alla arrangemang som Svenska Röda Korset anordnar där; närmast en Fair Trade Day på lördag, den 12 maj.

Squidoo Lense, Swedish Law

2007-02-08T15:57:00.000+01:00

Jag har just uppdaterat min Squidoo Lense, Swedish Law. Den innehåller länkar till mina engelska bloggar samt till en mängd engelska översättningar av svenska lagar. Kolla!

28 § Agentlagen - Reviderad version

2006-11-08T12:01:00.000+01:00

Jag har noterat att en mening fallit bort i bloggposten jag publicerade den 30 oktober. Jag har rättat till detta och publicerar en korrigerad version nedan. Samtidigt tar jag bort den gamla posten.

Enligt 28 § Agentlagen har agenten rätt till avgångsvederlag när agentavtalet upphör

om agenten har tillfört huvudmannen nya kunder
eller väsentligt ökat handeln med den befintliga kundkretsen
och huvudmannen kommer att ha väsentlig fördel av sådana förändringar
och avgångsvederlag är skäligt med hänsyn till samtliga omständigheter, särskilt agentens förlust av provision på avtal med kunder som agenten tillfört eller ökat handeln med.

Avgångsvederlaget får inte överstiga ett belopp motsvarande ett års ersättning, beräknad efter ett genomsnitt av den totala ersättningen till agenten under de senaste fem åren eller den kortare tid som uppdraget varat. Den ersättning man då använder är den normala provisionen på all försäljning; alltså inte bara på den som agenten tillfört (den används för att räkna fram grunden för avgångsvederlaget). Bestämmelsen är tvingande till agentens förmån och bygger artikel 17 i EG-direktivet (86/653/EEG).

Det är viktigt att notera att agenten alltså inte har någon automatisk rätt till ett belopp motsvarande ”ett års provision” utan det beloppet är ett maximibelopp.

I praktiken skall det gå till så att man

ser på den omsättning som agenten tillfört från nya kunder och – genom ökning av omsättning – från befintliga kunder,
fastställer vilken nytta - efter agentavtalets upphörande - som huvudmannen kommer att ha av detta samt
gör en allmän skälighetsbedömning.

Att man ser den omsättning som agenten tillfört beror på att det är den omsättningen som läggs till grund för provisionsberäkningen; inte hela den omsättningen som agenten svarat för.

Blir det sålunda framräknade beloppet mindre än ett års ersättning får agenten hela beloppet men om det är större utgår inte mer än maximibeloppet. Jag har sett uppgifter om att det vanligaste är att avgångsvederlaget hamnar på ett belopp mellan sex och tolv månaders provision.

Avser huvudmannen att lägga ned sin verksamhet på den agenten tilldelade marknaden utgår i regel inte något avgångsvederlag. Däremot föreligger rätt till avgångsvederlag om agenturförhållandet upphör på grund av agentens död.

Vid beräkningen av avgångsvederlagets storlek tar man hänsyn till agentens besparade driftskostnader efter agentavtalets upphörande. Förhållanden som kan inverka på bedömningen om avgångsvederlag skall utgå och, om så är fallet, storleken är

avtalsförhållandets längd
storleken av inarbetningskostnader
agentens arbetsinsatser
agentens framgångar på marknaden.

Avböjer agenten erbjudande om förlängning av ett tidsbestämt avtal kan detta minska hans möjligheter att få avgångsvederlag. Börjar agenten att sälja konkurrerande produkter kan detta också inverka negativt på agentens möjligheter. Ett konkurrensförbud som gäller efter avtalets upphörande kan, å andra sidan, i stället ha positiv verkan.

31 § Agentlagen

2006-11-07T10:31:00.000+01:00

Agenten förlorar sin rätt till avgångsvederlag, om han inte inom ett år från det att avtalet upphörde meddelar huvudmannen att han kräver sådant vederlag.

Avtalsvillkor som är mindre fördelaktiga för agenten än bestämmelserna i denna paragraf är inte bindande för agenten; dvs. man kan inte avtala en kortare preskriptionstid.

Du är välkommen att ställa frågor kring det jag skrivit om reglerna för avgångsvederlag till agenter. Du kan göra det antingen genom en kommentar här eller genom ett mail till KBZKBZ (AT) GMAIL (DOT) COM

30 § Agentlagen

2006-11-03T10:44:00.000+01:00

30 § Agentlagen behandlar rätten till avgångsvederlag om agenten själv säger upp avtalet. Bestämmelsen är tvingande till agentens förmån och bygger på artikel 18 i EG-direktivet.

Agenten har i detta fall rätt till avgångsvederlag endast om uppsägningen

grundas på en omständighet på huvudmannens sida av sådant slag som ger agenten rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan enligt 26 § Agentlagen, eller

det på grund av agentens ålder eller sjukdom eller liknande förhållanden inte skäligen kan krävas att han fortsätter sin verksamhet.

Beträffande p. 1 kan man notera att den omfattar uppsägning såväl på grund av kontraktsbrott enligt 26 § p.1 som på "annan viktig grund" och att någon hänvisning till ”uppsåtligen eller av vårdslöshet väsentligt åsidosatt” etc. Agenten har alltså, till skillnad från huvudmannen, rätt till avgångsvederlag i alla de situationer som ger honom uppsägningsrätt enligt 26 §. Liksom vid tillämpningen av 29 § krävs inte att en omedelbar uppsägning faktiskt sker.

Om agenten är ett aktiebolag eller annan juridisk person, kan hög ålder, sjukdom och dödsfall hos centralt placerade befattningshavare i agentföretaget enligt p. 2, åberopas. Det kan därför finnas anledning att tänka på detta om det är en viss person inom agentföretaget som ensam har hand om en agentur.

I nästa post kommer jag att redovisa innehållet i § 31, som handlar om preskription.

27 länder bättre än Sverige på skydd av personliga integriteten

2006-11-02T20:20:00.000+01:00

Electronic Privacy Information Center and Privacy International har genomfört en världsomspännande undersökning av hur skyddet av den personliga integriteten fungerar i 37 länder i världen.

Rapporten, som publicerades tidigare idag, omfattar nästan 1.200 sidor och innehåller en djupgående genomgång av de olika ländernas skydd. Redovisningen av läget i Sverige finns i rapportens sista del. En sammanfattning med bild- och tabellmaterial samt länkar finns publicerad här.

Tyskland ger sina innevånare det bästa skyddet och Kina och Malaysia det sämsta. Sverige hamnar på plats 28 enbart följt av Storbritannien bland EU-länderna och det känns inte särskilt bra att Sverige delar plats med Israel tätt följt av USA. Det är alltså inte bara en känsla – utan ett faktum – att Sverige ligger riktigt dåligt till vad gäller skyddet av den personliga integriteten.

LISTAN

1 Tyskland 3.9

2 Kanada 3.6

3 Belgien 3.2

4 Österrike 3.2

5 Grekland 3.1

6 Ungern 3.0

7 Argentina 3.0

8 Frankrike 2.9

9 Polen 2.9

10 Portugal 2.9

11 Cypern 2.9

12 Finland 2.7

13 Italien 2.6

14 Luxemburg 2.6

15 Lettland 2.6

16 Estland 2.6

17 Malta 2.6

18 Nya Zeeland 2.5

19 Danmark 2.5

20 Tjeckien 2.5

21 Irland 2.5

22 Slovakien 2.5

23 Litauen 2.5

24 Australien 2.4

25 Spanien 2.4

26 Slovenien 2.3

27 Nederländerna 2.3

28 Sverige 2.2

29 Israel 2.2

30 USA 2.0

31 Filipinerna 1.9

33 Storbritannien 1.5

34 Singapore 1.4

35 Ryssland 1.4

36 Malaysia 1.3

37 Kina 1.3

29 § Agentlagen

2006-11-01T14:49:00.000+01:00

Enligt 29 § Agentlagen saknar agenten rätt till avgångsvederlag, om huvudmannen säger upp avtalet på grund av agentens kontraktsbrott, men det krävs då

1. att agenten har handlat uppsåtligt eller vårdslöst,

2. att agentavtalet upphör på grund av agentens konkurs eller

3. att agenten i samförstånd överlåter agenturen till någon annan.

Bestämmelsen är tvingande till agentens förmån på det sättet att agenten inte behöver acceptera sämre villkor än de lagen föreskriver.

Kraven i punkt 1 ovan är snävare än de som gäller rätt till förtida uppsägning på grund av kontraktsbrott; en direkt avvikelse från EG-direktivet. Detta innebär att vid uppsägning från huvudmannens sida till följd av agentens kontraktsbrott agenten ändå kan vara berättigad till avgångsvederlag. Det bör vidare observeras att huvudmannens uppsägning av avtalet på "annan viktig grund" inte berövar agenten hans rätt till avgångsvederlag.

Bestämmelsen förutsätter inte att uppsägning på grund av kontraktsbrottet faktiskt sker. Det krävs däremot att agentförhållandet avslutas genom ordinär uppsägning eller efter överenskommelse i nära anslutning till kontraktsbrottet.

I nästa post kommer jag att redovisa innehållet i § 30, som handlar om avgångsvederlag om agenten själv säger upp sig.

28 § Agentlagen

2006-10-30T10:22:00.000+01:00

Ny reviderad version här

Avgångsvederlag till agent

2006-10-27T12:17:00.000+02:00

Eftersom jag inte så sällan får frågor om reglerna kring avgångsvederlag till handelsagenter tänker jag att i några kommande bloggposter kort beröra de aktuella reglerna.

Frågor rörande agenter regleras i Lag (1991:351) om handelsagentur, normalt kallad Agentlagen. §§ 28 – 31 behandlar frågorna kring avgångsvederlag till agenten i samband med agentavtalets upphörande.

28 § Agentlagen redogör för de grundläggande förutsättningarna för när och under vilka förutsättningar en agent har rätt till avgångsvederlag
29 § Agentlagen innehåller bestämmelser om när avgångsvederlag inte kan utgå till agenten
30 § Agentlagen behandlar rätten till avgångsvederlag när agenten själv sagt upp avtalet
31 § Agentlagen fastställer inom vilken tid krav på avgångsvederlag måste ställas

En mycket viktig sak att komma ihåg är att agenten inte är bunden av avtalsregler som är mindre fördelaktiga för honom. De aktuella reglerna är alltså tvingande till agentens förmån och gäller även om parterna t.ex. i ett skriftligt avtal överenskommit annat som är sämre för agenten än lagens regler.

I nästa post kommer jag att redovisa innehållet i § 28.

Åke Green igen med anledning av hovrättens för Nedre Norrland dom den 14 december

2005-12-19T18:41:00.000+01:00

Jag har i några tidigare poster dels berört Greens predikan dels Högsta domstolens dom.

Nu har Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) gjort en – i mitt tycke – utomordentlig analys av Högsta Domstolens dom mot Green med koppling till hovrättens för Nedre Norrland frikännande dom den 14 december mot de fyra åtalade som hade spritt ett hundratal flygblad som innehöll skarpa angrepp mot homosexuella utanför en skola i Söderhamn i december förra året..

HomO konstaterar i sin svidande kritik av HD att den ”gissar” i stället för att tolka själv och att dess dom i Green-målet inte ger någon rimligt tydlig vägledning för rättstillämpningen, vilket är HD:s främsta uppgift.

Läs och begrunda!

Väsentliga nyheter i den nya aktiebolagslagen - fortsättning

2005-12-08T18:21:00.000+01:00

4. ”Värdeöverföring”

Detta är ett nytt begrepp som omfattar all överföring, oavsett typ, av tillgångar från bolaget till aktieägare eller annan.

Värdeöverföring får endast ske till belopp som tillåter att det finns full täckning för det bundna egna kapitalet direkt efter värdeöverföringen.

Vidare finns det en allmän försiktighetsregel som säger att en värdeöverföring endast för genomföras om det är ”försvarligt med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på det egna kapitalets storlek, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt”.

Vid beslut om vinstutdelning skall styrelsen enligt den nya lagen förelägga bolagsstämman en skriftlig motivering för att den föreslagna vinstutdelningen är ”försvarlig”.

Efterutdelning får beslutas på extrabolagsstämma.

Koncernspärren för aktieutdelning slopas men i moderbolag skall försiktighetsregeln beaktas på koncernnivå.

5. Låneförbudet

Detta behålls i princip oförändrat men med den inte oväsentliga ändringen att det blir möjligt att sälja dotterbolag på kredit, vilket tidigare inte varit möjligt eftersom lån för förvärv av aktier endast kommer att gälla aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern.

6. Styrelseförändringar

Tillträde och avgång av styrelseledamot, suppleant, firmatecknare och VD gäller först när anmälan om ändring inkommit till Bolagsverket. Det är alltså anmälnings- och inte registreringstidpunkten som är avgörande.

Detta betyder att vid nyval av styrelse så kan inget konstituerande styrelsesammanträde hållas förrän anmälan skett. Praktiskt sett innebär detta att en anmälan av ändringen först måste ske per fax eller e-post direkt efter bolagsstämman, varefter styrelsemötet kan hållas.

7. Innehållet i bolagsordningen

Det nominella värdet på aktierna skall tas bort ur bolagsordningen. Vad som ska anges är antalet aktier eller, i förekommande fall, lägsta resp. högsta antal aktier som kan finnas i bolaget. Detta behöver dock först beslutas i samband med annan ändring av bolagsordningen.

Hittills har det endast varit tillåtet att i bolagsordningen ta in en klausul som i samband med aktieöverlåtelser ålade förvärvaren av aktierna en skyldighet att hembjuda aktierna till kvarvarande aktieägare.

Möjlighet har också öppnats att i bolagsordningen ange vem som innehar rösträtten för aktierna under hembudsförfarandet.

Den nya lagen ger nu möjlighet att i kupongbolag i stället ta in en klausul som säger antingen
- att aktier i bolaget endast får överlåtas efter samtycke från bolaget eller
- att aktieägare eller annan skall erbjudas att köpa aktierna innan de överlåtes till ny ägare.
Detta medför att behovet av de normalt långa hembudsklausulerna i aktieägaravtal kan minskas ner eller slopas.

Noteras bör att de två nya klausulerna bara kan tillämpas vid köp, byte och gåva och inte vid arv, testamente, bodelning eller fusion, varför behovet av en reglering i ett aktieägaravtal kan finnas kvar.

Förbud mot kontantkort utan ID?

2005-12-07T19:55:00.000+01:00

Oscar Swartz har skrivet en utmärkt post i sin blogg med utgångspunkt från Tomas Bodströms förslag att förbjuda kontantkort utan ID. Detta är ytterligare ett förslag i raden av försök att kringskära individernas rörelsefrihet med hänvisning till “kriget mot terrorn”.

Det fick i alla fall mig att tänka på George Orwells 1984:

”It does not matter whether the war is actually happening, and, since no decisive victory is possible, it does not matter whether the war is going well or badly. All that is needed is that a state of war should exist.”

Om när män säger ifrån mot kvinnovåld

2005-12-06T20:37:00.000+01:00

När män säger ifrån mot kvinnovåld så befäster männen sannolikt könsmaktsordningen; detta enligt Kutte Jönsson i dagens Sydsvenska.

Han konstaterar med hjälp av två genusteoretiker att ”de chevalereska idealen som finns inbäddade i manifestationerna mot kvinnovåldet bekräftar och legitimerar könsmaktsordningen” och att de ”med andra ord medverka till att upprätthålla en viss uppsättning maskuliniserade normer”.

Jönsson har själv satt ett kryss på Aftonbladets hemsida och därigenom – tillsammans med några hundratusen män - lovat "att aldrig utöva, acceptera eller blunda för mäns våld mot kvinnor". Han drar av det slutsatsen att han bekvämt kan ”tillsammans med världens samlade bärare av "manlighet", söka skydd bakom floskler om önskad jämställdhet; men med den trygga förvissningen om att allting ändå är i sin ordning”.

I och för sig misstänker jag att Jönsson och hans genusteoretiker har rätt. När män agerar kan effekten bli att ”könskampen” inte får fritt utlopp. Skulle någon dra slutsatsen att män stillatigande skall se på när våldet mot kvinnor ökar är man dock på fel väg. I slutändan hamnar man i det bizarra resonemang som framförts om kvinnomisshandel i hemmet; nämligen att om männen får chansen till vård för att sluta misshandla sina kvinnor så tappar ”könskampen” sin udd och därför ska de inte ha någon vård.

Jag tror att om det är något man kan beskylla männen som deltar i olika manifestationer mot kvinnovåld för så är det att de kanske inte är så belästa i genusteori och därför inte fattar sitt misstag.

Måste en man sitta hemma passiv eftersom ett agerande från hans sida kan ”legitimera mäns överordning och kvinnors underordning”? Eller ska han ta smällen och bli sedd som mullig mansgris bara för att han visa sitt motständ mot våldsmännen och samtidigt sin solidaritet med kvinnorna?

Min Blogroll

2005-12-06T11:54:00.000+01:00

Min Blogroll: Annica Tigers Blog

En alltid trevlig blogg av evigt aktiva Annica Tiger, vars html-guide lärde mig det lilla jag vet om html.

Min Blogroll: Staffan Malmgrens blogg

En intressant blog av en före detta programmerare som numera är juridikstudent.

Min Blogroll: Tingsnotarien

En vansinnigt rolig blog med löpande rapporter från tingsnotarien som tjänstgör i Obygdens tingsrätt. Det verkar inte ha hänt mycket från en tingsnotaries horisont på de mer än trettio år som gått sedan jag själv var i samma position.

Väsentliga nyheter i den nya aktiebolagslagen

2005-12-05T18:37:00.000+01:00

En ny aktiebolagslag träder i kraft den 1 januari 2006. Den innehåller en del materiella ändringar. Själva lagen är helt nyskriven och omfattar numera 31 kapitel i stället för som hittills 19 stycken. Viktiga ändringar berör aktierna, emissioner, bundet resp. fritt eget kapital, det nya begreppet ”värdeöverföring”, låneförbudet, styrelseförändringar samt innehållet i bolagsordningen.

Avsikten med denna denna och följande bloggpost är enbart att visa på viktiga ändringar som har direkt påverkan i ett igångvarande aktiebolag; inte att lämna en fyllig redogörelse för samtliga ändringar.

1. Aktierna
• En aktie i ett aktiebolag skall inte längre ha något nominellt värde utan den skall i stället anses representera en viss andel i bolaget. Man får fram aktiens andel genom att dividera aktiekapitalet med antalet aktier. Detta kallas för aktiens kvotvärde.

• Nya aktiebrev skall förses med aktieägarens person- eller organisationsnummer.

2. Emissioner
• Kungörelseförfarandet försvinner vid nyemission, fondemission, teckningsoptioner och konvertibler.

• Vid nyemission måste teckningskursen sättas minst till kvotvärdet. Överskjutande belopp skall föras till överkursfonden.

• Nya regler rörande teckningsoptioner och konvertibler gör möjligheterna till kapitaltillskott flexiblare.

3. Bundet resp. fritt eget kapital
• Pengar som tillförs överkursfonden fr.o.m. den 1 januari 2006 blir fritt eget kapital.

• Avsättning till reservfond behöver inte längre göras.

• Befintliga medel i överkursfond skall överföras till reservfonden som fortsatt skall räknas till bundet eget kapital.

Fotsättning följer

Katastrofkommissionens rapport

2005-12-01T11:01:00.000+01:00

Katastrofkommissionens sajt
är nere men dess rapport finns här.

Åke Greens dom i Högsta domstolen

2005-11-30T21:23:00.000+01:00

Jag har kort berört Högsta domstolens dom i min engelska blog, Swedish Law Blog.

Swedish Law Blog "Featured Feed" at blawg.org

2005-11-30T21:19:00.000+01:00

Jag är glad att konstatera att min blog på engelska ”Swedish Law Blog” är dagens Featured Feed hos blawg.org “Your Source For Law & Legal Related Weblogs”.

Åke Greens predikan

2005-11-24T17:12:00.000+01:00

Jag kommenterade det här målet, som är uppe i Högsta domstolen för närvarande, i min engelska blog, Swedish Law Blog, för några dagar sedan.

MUTOR OCH BESTICKNING – Del III

2005-11-13T23:08:00.000+01:00

E Bedömningsgrunder
I lagtexten anges som en förutsättning för straffansvar att belöningen, förmånen eller gåvan skall vara otillbörlig. Någon definition av begreppet otillbörlig ges inte, eftersom det ansetts vara omöjligt att finna någon sådan, som kan täcka alla de olika situationer där frågan om mutansvar kan aktualiseras. En bedömning måste alltså ske i varje enskilt fall. Viss ledning kan man ha av följande.

• Som otillbörlig belöning anses i första hand pengar och allt som kan värderas i pengar såsom gåvor, representationsmåltider, resor, semester etc. Förmåner av obetydligt värde såsom reklampresenter eller enklare arbetsmåltider utgör dock i regel inte muta.

• Arbetstagare, som utövar myndighet, bedöms mera känslig ur korruptionssynpunkt än andra. Samma gäller för mottagare, som har att fatta beslut eller på annat sätt agera i ett ärende som berör givaren. Det innebär att presumtionen för att en mottagen gåva skall anses vara muta är större i dessa fall än i andra.

F Goda råd
Arbetstagare, som utövar myndighet, bör inte ta emot någon förmån av person eller företag, som han har kontakt med i sin tjänsteutövning.

För övriga arbetstagare kan följande antas gälla:
• Arbetstagare bör inte ta emot en för honom eller anställd i hans ställning speciell rabatt eller annan prisförmån av person eller företag, som han har kontakt med i tjänsten. Arbetstagare bör alltså i princip endast acceptera sådan prisnedsättning, som en vanlig köpare kan få.

• Arbetstagare bör inte ta emot gåva av person eller företag, som han har kontakt med i sin tjänst. Undantag kan dock göras för artiklar av reklamkaraktär, gåva av blommor, frukt eller liknande, exempelvis till jul eller nyår, under förutsättning att gåvan är av ringa värde. Det är inte helt klart vad som är ”ringa värde”, men en gräns på cirka 100 kronor kan vara rimlig som riktmärke.

• Erbjudande om resa, fritt logi eller uppehälle på hotell eller liknande bör som regel avböjas, i vart fall om förmånen kan anses vara av någon betydelse. Det förekommer att företag inbjuder arbetstagare ensamma eller i grupper till studiebesök eller liknande och att företagaren därvid helt eller delvis åtar sig att svara för resekostnader och uppehälle. Att ta emot en sådan förmån kan föranleda misstanke om bristande objektivitet och man bör vara väldigt försiktig med att acceptera sådana erbjudanden.

• Enklare arbetsmåltid i samband med sammanträde eller liknande torde vara acceptabel. Skatteverkets regler om avdragsgilla representationskostnader kan ge ledning vad gäller belopp.

• Arbetstagare skall undvika privata ekonomiska förmåner i form av t ex lån, borgensförbindelser eller kredit med person eller företag, som han har kontakt med i tjänsten.

Läs gärna vidare påInstitutets mot mutor hemsida

Ta bort dolda data för Office 2003 och Office XP

2005-11-13T20:25:00.000+01:00

Det pågår en intressant diskussion i USA om alla ”metadata” som finns i Microsoft Office-dokument. Det är bland annat uppgifter om vem som har skapat dokumentet, när det ursprungligen skapades, hur lång tid det tog. Det kan också vara så att strukna avsnitt eller gamla kommentarer fortfarande kan plockas fram.

Den här artikeln ur New Yorks Times ger lite bakgrund.

En allmän rekommendation verkar vara att – innan dokumentet skickas iväg – spara det som en RTF-fil för att sedan på nytt spara det som en pdf- eller word-fil.

Det finns annars några saker som är enkla att fixa till:

Gå in på Verktyg, Alternativ, Spara och se till att inte Snabbspara är markerat. (I bästa fall kommer då inte strukna avsnitt att finnas i det slutliga dokumentet)

Gå in på Arkiv, Versioner och ”deleta” alla gamla versioner som inte ska bevaras; Spara sedan i Arkiv.

Gå in på Arkiv, Egenskaper och öppna var och en av flikarna och rensa bort all information som inte skall vara kvar. Klicka sedan OK och Spara. (uppgifter om ursprunglig författare, redigeringstid, etc. har man då kunnat rensa bort. Den officiella rubriken under fliken Innehåll ersätts efter att man klickat OK och Spara om man skrivit in en ny rubrik under fliken Sammanfattning)

Ta bort kommentarer och markerade ändringar på vanligt sätt.

Vill man göra det enkelt för sig laddar man ner verktyget ”Ta bort dolda data” från Microsoft och följer instruktionerna. (Jag kan tipsa om att jag behövde stänga ”Word” innan kommandot ”Ta bort dolda data” dök upp i Arkiv-menyn). Det verktyget klara av åtgärdena 1 – 3, medan nr. 4 kan behöva vidtas ändå.

MUTOR OCH BESTICKNING – Del II

2005-11-10T19:33:00.000+01:00

B Kretsen av ”mutbara” personer

Mutansvaret omfattar alla arbetstagare i offentlig och privat tjänst. Med arbetstagare jämställes vissa uppdragstagare som angivits i lagtexten.

C Den brottsliga gärningen

Med bestickning menas att någon utlovar, lämnar eller erbjuder en otillbörlig belöning åt en arbetstagare i det uttryckliga eller underförstådda syftet att få en förmån. Belöningen kan också vara ett uttryck av tacksamhet för en förmån som redan erhållits.

Med mutbrott avses att en arbetstagare tar emot, låter åt sig utlova eller begär belöning för sin tjänsteutövning. En arbetstagare, som inte omedelbart avböjer ett löfte om belöning, kan komma att dömas för fullbordat brott. Arbetstagaren är dock inte straffbar om han omedelbart lämnar tillbaka belöningen eller på annat sätt otvetydigt visar att han inte ämnar behålla den. Däremot gör sig en arbetstagare, som begär belöning, skyldig till mutbrott även om hans begäran omedelbart avvisas.

Mottagandet av en otillbörlig belöning för tjänsteutövningen blir inte straffritt därigenom att den överlämnas under semester, efter avslutad tjänstgöring eller annars utanför tjänstetiden.

För ansvar för mutbrott krävs inte att den mottagande parten har någon formell beslutsbefogenhet för sin arbetsgivares räkning. Inte heller krävs det att belöningen eller löftet om denna påverkat hans handlande. För att bli straffad krävs normalt bara att arbetstagaren har eller har haft kontakt med givaren i tjänsten.

D Påföljd

Den straffrättsliga påföljden för mutbrott och bestickning är böter eller fängelse i högst två år. För mutbrott, som är att anse som grovt, kan fängelse i högst sex år utdömas. Den som i myndighetsutövning samtidigt åsidosätter vad som till följd av lag eller annan författning gäller för myndighetsutövningen kan också dömas för myndighetsmissbruk om gärningen för det allmänna eller någon enskild medför förfång eller otillbörlig förmån som ej är ringa.

Disciplinär bestraffning torde kunna komma i fråga om arbetstagare genom att acceptera en förmån gör sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten.

Fortsättning följer.

MUTOR OCH BESTICKNING – Del I

2005-11-08T12:32:00.000+01:00

A Lagbestämmelser
Muta och bestickning går hand i hand, eftersom de kräver en givare, bestickaren, och en som tar emot mutan, muttagaren.

Bestämmelserna om bestickning återfinns i 17 kap 7 och 17 §§ brottsbalken och bestämmelserna om mutbrott i 20 kap 2 och 5 §§ brottsbalken. Paragraferna lyder som följer:

A.1 Bestickning
Brottsbalken 17 kap
”7 § Den som till arbetstagare eller annan som avses i 20 kap. 2 § lämnar, utlovar eller erbjuder, för denne själv eller för annan, muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen, döms för bestickning till böter eller fängelse i högst två år.

Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

17 § I vissa fall av bestickning får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren till den som utsatts för bestickningen eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Detta gäller om bestickning skett i förhållande till någon som
1. inte är arbetstagare hos staten eller hos kommun,
2. inte omfattas av 20 kap. 2 § andra stycket 1–4, 8 eller 9 och
3. inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling. ”

A.2 Mutbrott
Brottsbalken 20 kap
”2 § Arbetstagare som, för sig själv eller för annan, tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, döms för mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om arbetstagaren begått gärningen innan han erhöll anställningen eller efter det han slutat densamma. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.

Vad i första stycket sägs om arbetstagare skall också tillämpas på
1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting, kommunalförbund eller allmän försäkringskassa,
2. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,
3. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller annan som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,
4. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts utövar myndighet,
5. den som i annat fall än som avses i 1–4 på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan
a) sköta en rättslig eller ekonomisk angelägenhet,
b) genomföra en vetenskaplig eller motsvarande utredning,
c) självständigt sköta en kvalificerad teknisk uppgift, eller
d) övervaka utförandet av en sådan uppgift som anges i a, b eller c,
6. främmande stats minister, ledamot av främmande stats lagstiftande församling eller ledamot av främmande stats organ motsvarande dem som avses i 1,
7. någon som, utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts, utövar främmande stats myndighet eller utländskt skiljemannauppdrag,
8. ledamot av kontrollorgan, beslutande organ eller parlamentarisk församling i mellanstatlig eller överstatlig organisation där Sverige är medlem, och
9. domare eller annan funktionär i internationell domstol vars domsrätt Sverige godtar.

5 § Åklagare får, utan hinder av vad som annars är föreskrivet, åtala brott varigenom arbetstagare hos staten eller hos kommun eller annan som avses i 2 § andra stycket 1–4 har åsidosatt vad som åligger honom i utövningen av anställningen eller uppdraget.
Utan hinder av bestämmelserna i första stycket skall dock gälla
1. vad som i denna balk föreskrivs om att åtal inte får ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och
2. vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om åtal för gärning, för vilken straff är stadgat endast om den förövas av innehavare av anställning eller uppdrag som avses i första stycket.

Har mutbrott begåtts av någon som inte omfattas av första stycket eller av 2 § andra stycket 8 eller 9 och inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling, får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Om det inte finns särskilda bestämmelser för ett visst fall, får åklagare åtala brott mot sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för enskild målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Om åtal för brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av riksdagsledamot, statsråd, justitieråd, regeringsråd eller innehavare av tjänst eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gälla särskilda bestämmelser. ”

Fortsättning följer.

Domen mot polisen i Malmö

2005-10-12T10:26:00.000+02:00

Eftersom denna dom har föranlett så många synpunkter måste ju även jag bidra med mitt lilla strå.

Domen är klar och otvetydig enligt min mening.

Först slås fast att för fällande dom för hets mot folkgrupp krävs att åklagaren bevisar att
1. meddelandena som polisinspektören skickade uttryckt ”missaktning med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse”
2. att meddelandena spritts på sätt anges i Brottsbalken 16:8 och
3. att polisinspektören har haft uppsåt att sprida meddelandet.

Tingsrätten besvarar de två första frågorna med ett klart ja, medan man bedömer att åklagaren inte visat att polisinspektören hade uppsåt vad gäller spridningen av meddelandet.

Efter att ha resonerat om att ”det ligger nära till hands att anta att de flesta personer som skickar post till personer anställda i kommunen” vet att posten blir offentlig, konstaterar tingsrätten att ett sådant generellt antagande inte kan läggas till grund för en straffrättslig bedömning. Man konstaterar sedan att åklagaren inte heller visat att just den aktuelle polisinspektören fått några instruktioner rörande handlingars offentlighet.

För mig framstår det som om det är denna sista del som missas i debatten kring domen. Det krävs att den som skriver idiotier som polisinspektören gjort också har för avsikt att de skall spridas. Det är fortfarande tillåtet att i privata sammanhang uttrycka sina åsikter; hur befängda de än är. Åklagaren har inte lyckats övertyga tingsrätten om att polisinspektören hade en sådan avsikt utan bara att ”informera” mottagarna om sina ”åsikter”.

Slutligen konstaterar jag att tingsrätten kan ha givit en diskret anvisning hur man i framtiden skall kunna få personer som agerar som polisinspektören fällda.

I samband med bevisningen konstaterar tingsrätten dels att det på jordbruksdepartementets hemsida anges ” att i princip all post till regeringen och regeringskansliet blir allmän handling samt att detta innebär att allmänheten och massmedia har rätt att begära att få ta del av innehållet”. Därefter noterar tingsrätten lakoniskt att någon motsvarande information inte finns på Malmö kommuns hemsida.

Detta kan möjligen tolkas så att tingsrätten hade kunnat fälla polisinspektören om det funnits en sådan information på kommunens hemsida.

Ingmar Bergman

2005-10-11T15:58:00.000+02:00

Ni har väl inte missat sajten med allt Ingmar Bergman material?

NOREPLY MAIL

2005-10-10T15:09:00.000+02:00

Jag brukar bli lite irriterad när jag får mail, som det inte går att svara på. Ni vet sådana som kommer från ”noreply@....”

Skype skickade mig ett sådant idag (man ska ju ha Skype numera) men avslutade trevligt nog så här:” Du kan inte svara på det har meddelandet eftersom det bara är en maskin i andra änden. Vi ber om ursäkt för det, men besök gärna vårt forum ...”

Då är det ju bara att acceptera.

Min Blogroll: ALTHOUSE

2005-10-09T15:18:00.000+02:00

Ann Althouse är en juridikprofessor vid University of Wisconsin. Det är alltid trevligt att läsa hennes inlägg dels för att hon skriver så många blogposter varje dag dels för att hon är en av de få som är ganska balanserad i sina politiska kommentarer; även om hon ligger lite til höger om mitten i den amerikanska politiken. Hon tillhör de bloggare som börjat med podcasts eller ”podradio” som det tydligen skall heta på svenska. I sina podcasts sammanfattar hon ofta innehållet i sin blog.

Karolina Lassbo - en glamourprinsessas dagbok: Den förbannade slipsknuten!

2005-10-09T14:55:00.000+02:00

Ett kärt ämne. Fler varianter finns i den här guiden, How to Tie a Tie

Internationella Wikipedior

2005-10-09T14:07:00.000+02:00

Den engelska versionen finns här och den tyska här

Wikipedia

2005-10-09T14:03:00.000+02:00

Wikipedia är ett suveränt ställe att börja söka information på. Enligt dess egen definition är ”Wikipedia är en flerspråkig internetbaserad encyklopedi med öppet innehåll som utvecklas av sina användare. Wikipedia drivs av den icke vinstdrivande stiftelsen Wikimedia Foundation med stöd av Free Software Foundation. Projektets mjukvara är uteslutande baserad på öppen källkod.”

”Site Feeds” / RSS

2005-10-09T14:01:00.000+02:00

En kort info om RSS, som är ett eminent sätt att följa nyheter och bloginlägg på nätet, hittar du här (det var så jag började med RSS). Wikipedias information finner du här.

Min Blogroll: HOW TO LEARN SWEDISH IN 1000 DIFFICULT LESSONS

2005-10-09T13:49:00.000+02:00

Den här bloggen skrivs av Francis Strand, som är en amerikan boende i Stockholm. Gillar hans funderingar. Missa inte hans inlägg om svenska män och konservöppnare här.

Min Blogroll: how to save the world

2005-10-09T13:47:00.000+02:00

to save the world ger också lite perspektiv på tillvaron med sina lite djupsinninga kommentarer. Dessutom gillar jag hans fåglar.