måndag, mars 16, 2009

Företagsrekonstruktion – Beslut

Bolagets egen ansökan om rekonstruktion skall tingsrätten genast pröva.

Om en borgenär gjort ansökan, skall rätten sätta ut ett sammanträde inom två veckor för prövning av ansökan. Bolaget skall föreläggas att senast vid sammanträdet yttra sig över ansökan. Detta är väsentligt eftersom borgenärens ansökan förfaller om bolaget bestrider ansökan.

Om en ansökan bifalls, skall rätten samtidigt utse en rekonstruktör. Rätten skall också bestämma tidpunkt för ett borgenärssammanträde inför rätten. Sammanträdet skall normalt äga rum inom tre veckor från beslutet om företagsrekonstruktion.

Tingsrättens beslut kan på vanligt sätt överklagas till hovrätt och Högsta domstolen.

Etiketter:

onsdag, mars 11, 2009

Företagsrekonstruktion – Ansökan

En skriftlig undertecknad ansökan om företagsrekonstruktion skall tillställas den tingsrätt inom vars område det berörda bolaget har sitt säte. Den kan göras av såväl bolaget som en borgenär.

Om bolaget ansöker ska ansökan innehålla en kortfattad redogörelse för bolagets ekonomi och orsakerna till betalningssvårigheterna, en borgenärsförteckning, en redogörelse för hur bolaget avser att verksamheten skall bedrivas i fortsättningen och hur en uppgörelse skall kunna nås med borgenärerna samt ett förslag till rekonstruktör samt uppgifter om dennes lämplighet för uppdraget.

Om en borgenär gör ansökan ska den innehålla uppgift om borgenärens fordran på gäldenären, upplysningar om gäldenärens betalningssvårigheter samt ett förslag till rekonstruktör samt uppgifter om dennes lämplighet för uppdraget.

Etiketter:

Företagsrekonstruktion – Förutsättningar

För att ett beslut om företagsrekonstruktion skall kunna fattas av en svensk domstol är – förutom naturligtvis att det berörda bolaget eller någon av dess borgenärer ansöker om företagsrekonstruktion - till en början att det kan antas att bolaget inte kan betala sina förfallna skulder eller att ”sådan oförmåga inträder inom kort”.

För att inte möjligheten till företagsrekonstruktion skall missbrukas, anger lagtexten att beslut om företagsrekonstruktion inte får fattas om det skulle ”saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås”. Det är alltså något svårtillgängligt formulerat men i princip torde det innebära att det ska finnas en viss rimlig chans att kunna genomföra rekonstruktionen.

Det finns anledning att notera att borgenärerna på det kommande borgenärs-sammanträdet har möjlighet att uttala sig om de anser att företagsrekonstruk-tionen skall fortsätta.

Etiketter:

Företagsrekonstruktion

Med anledning av rekonstruktionsarbetet med SAAB började jag för några veckor sedan en bloggpostserie i min engelskspråkiga blogg, Swedish Law Blog, om företagsrekonstruktion enligt svensk rätt. Eftersom det kan vara av intresse även för läsarna av denna blogg kommer jag att här publicera mina engelska bloggposter även på svenska.

Den svenska lag som reglerar förfarandet vid företagsrekonstruktion är Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion.

I punktform går en företagsrekonstruktion till på följande sätt.

1. Bolaget i fråga ansöker om företagsrekonstruktion hos den tingsrätt till vilken bolaget hör.

2. Tingsrätten prövar ansökan och beslutar om företagsrekonstruktion skall genomföras - oftast samma dag som bolagets ansökan kommer in – och utser samtidigt den som skall administrera företagsrekonstruktion; den s.k. rekonstruktören.

3. Rekonstruktören skall omedelbart undersöka om bolagets verksamhet kan fortsättas, helt eller delvist, och, om så bedöms vara fallet, hur det skall ske och, slutligen, bedöma om det kommer att finnas förutsättningar för genomförande av ett ackord med borgenärerna. Resultatet av rekonstruktörens bedömningar skall, i sinom tid, presenteras som en reorganisationsplan som skall tillställas domstol och borgenärer.

4. Bolagets betalningar är inställda i samma ögonblick som beslutet om företagsrekonstruktion fattats av domstolen. Fortsatta betalningar kräver rekonstruktörens medgivande.

5. Enbart vissa säkerställda skulder kan bli föremål för verkställighet av kronofogdemyndigheten.

6. Lönefordringar kan till viss del omfattas av lönegaranti enligt Lönegarantilagen (1992:497).

7. Rekonstruktören skall inom en vecka efter beslutet om företagsrekonstruktion underrätta bolagets borgenärer om beslutet. Han skall också bifoga viss ytterligare information.

8. Ett borgenärssammanträde skall hållas inom tre veckor från beslutet. Om det är ”oundgängligen nödvändigt” kan sammanträdet hållas senare.

9. Vid borgenärssammanträde skall rekonstruktören normalt presentera en preliminär reorganisationsplan, som beskriver på vilket sätt företagsrekonstruktionen skall kunna genomföras. Borgenärerna skall beredas tillfälle att uttala sig om företagsrekon-struktionen skall fortsätta.

10. I mer än 90 procent av företagsrekonstruktionsärendena genomförs inte någon rekonstruktion utan bolaget försätts i konkurs.

11. Det är alltså i mindre än tio procent av fallen som företagsrekonstruktionen fortsätter genom att övergå i ett ackordsförfarande. Under förutsättning att minst 40 procent av de oprioriterade borgenärerna företrädande minst 40 procent av de oprioriterade fordringarnas belopp är beredda att anta bolagets/ rekonstruktörens ackordsförslag, kan domstolen besluta om ackordsförhandling.

12. Beroende på storleken av ackordsutdelningen krävs en majoritet av antingen 60 eller 75 procent för genomförande av ackordet.

Etiketter:

torsdag, februari 19, 2009

Aval

En av mina klienter frågade mig om jag visste något om “aval” eller “avalized”. Han hade fått ett besked från en utländsk leverantör att denne nu skulle komma att kräva “avalized banker’s drafts”, eftersom han inte längre kunde teckna kreditförsäkringar på sina kunder i Balticum.

Jag sa att jag trodde mig minnas att jag under mina juridikstudier för många år sedan stött på ordet ”aval” i betydelsen ”växelborgen”.

En koll i Växellagen gav svaret i kapitel 4, som upplysande nog har rubriken ”Om växelborgen (aval)”. Den inledande paragrafen lyder: ”För betalning av växelsumman eller en del därav må säkerhet ställas medelst växelborgen (aval).” En motsvarande bestämmelse finns i Checklagen.

Det är möjligt att vi kommer att få se krav på sådana lösningar när finanskrisen hårdnar och tilliten till betalningsförmågan hos affärspartners minskar.

måndag, december 17, 2007

Försök till mord ogillas av hovrätten

Dagens Juridik konstaterar att hovrätten inte gillar försök till mord!? Var det någon som trodde att domstolar gillar mordförsök? Tydligen inte lätt att sätta säljande rubriker!!!

tisdag, maj 08, 2007

"Det ansvarsfulla företaget"

Igår var jag på ett intressant seminarium om "Det ansvarsfulla företaget"Humanitetens Hus i Malmö anordnat av Svenska Röda Korset. Det är det gamla Vagnmuséet på Drottningtorget som tagits över av Röda Korset som ett Humanitetens Hus. (För äldre Malmöbor är huset mera känt som ”Saluhallen”; själv följde jag med min mamma dit och handlade bl a nykärnat smör och hembakade pepparkakor av fru Sandberg.)

Magnus Enell från Sustainable Business Hub övertygade seminariedeltagarna om det ekonomiskt förnuftiga i att jobba för en hållbar utveckling inom sitt företag. Som huvudskälen – förutom det allmänt kloka samt etiskt och moraliskt riktiga i detta – framstod kostnadsinbesparingar, stärkande av varumärken och image samt attraktivitet för den nya generationen av arbetssökande. Den intresserade kan notera att Sustainable Business Hubs ordförande, Christer Ljungberg, skriver en upplysande och initierad blogg, Ljungbergs Blogg - om städer, trafik, miljö och den framtid vi skall leva i”.

John Visser från Mando Steakhouse// i Malmö berättade om restaurangens stöd till Röda Korset, som består av att fyra procent av omsättningen under eftermiddagstimmarna går till projekt inom Röda korset. (PS. för er som liksom jag gillar Mando gäller att kolla hemsidan – inte minst ”Inredning” och ”Kuriosa”)

Efter provsmakning av ekologiska och rättvisemärkt kaffe, te, choklad mm berättade Camilla från Dem Collective AB om företagets engagemang och arbete med att ta fram kläder som uppfyller såväl miljö- som rättvisekrav i hela kedjan från bomullsodling till slutprodukt. Det börjar med att köpa bomull som inte odlats med hjälp av pesticider (som vanligt förekommande Agent Orange och DDT) och konstgödning. Och slutar med en produktion med personal som får löner de kan leva på och som får lova att båda dricka vatten och kissa på arbetstid.

Seminariet modererades på ett trevligt och kompetent sätt av journalisten Catarina Rolfsdotter-Jansson som verkligen hade ett grepp om frågorna som behandlades på seminariet. Catarina är bl a anlitad av Malmö stad som workshop-koordinator för konferensen "Sustainable City Development" den 12-14 september 2007.

Catarina påminde deltagarna om att Malmö är Sveriges första rättvisemärkta kommu, en Fair Trade City, vilket gör att vi Malmöbor bör vara ännu mer uppmärksamma på rättvisekrav och hållbar utveckling. Enligt Catarina är redan nu 35 procent av den mat Malmös skolbarn äter ekologiskt odlad.

Jag citerar ut programmet för "Sustainable City Development" konferensen:

”Fair trade promotes sustainable development. When you purchase

Fairtrade labelled goods you are promoting good working conditions,

reasonable prices and environmental awareness. The work shall adhere

to the UN’s Universal Declaration of Human Rights, the UN’s Convention

of the Rights of the Child, and the International Labour Organization’s

fundamental conventions and also promote equality between men

and women.

All coffee and tea that will be served during the conference is Fairtrade

marked. The food that will be served is organically produced in line with

the City of Malmö’s ambition to increase the proportion of organic goods

that the municipality orders.”

Det var en verkligt intressant och intresseväckande eftermiddag, som inte blev sämre av att man fick göra bekantskap med Humanitetens Hus med utställningar och sin ”Vita Bussoch alla arrangemang som Svenska Röda Korset anordnar där; närmast en Fair Trade Day på lördag, den 12 maj.



torsdag, februari 08, 2007

Squidoo Lense, Swedish Law

Jag har just uppdaterat min Squidoo Lense, Swedish Law. Den innehåller länkar till mina engelska bloggar samt till en mängd engelska översättningar av svenska lagar. Kolla!

onsdag, november 08, 2006

28 § Agentlagen - Reviderad version

Jag har noterat att en mening fallit bort i bloggposten jag publicerade den 30 oktober. Jag har rättat till detta och publicerar en korrigerad version nedan. Samtidigt tar jag bort den gamla posten.


Enligt 28 § Agentlagen har agenten rätt till avgångsvederlag när agentavtalet upphör

  • om agenten har tillfört huvudmannen nya kunder
  • eller väsentligt ökat handeln med den befintliga kundkretsen
  • och huvudmannen kommer att ha väsentlig fördel av sådana förändringar
  • och avgångsvederlag är skäligt med hänsyn till samtliga omständigheter, särskilt agentens förlust av provision på avtal med kunder som agenten tillfört eller ökat handeln med.

Avgångsvederlaget får inte överstiga ett belopp motsvarande ett års ersättning, beräknad efter ett genomsnitt av den totala ersättningen till agenten under de senaste fem åren eller den kortare tid som uppdraget varat. Den ersättning man då använder är den normala provisionen på all försäljning; alltså inte bara på den som agenten tillfört (den används för att räkna fram grunden för avgångsvederlaget). Bestämmelsen är tvingande till agentens förmån och bygger artikel 17 i EG-direktivet (86/653/EEG).



Det är viktigt att notera att agenten alltså inte har någon automatisk rätt till ett belopp motsvarande ”ett års provision” utan det beloppet är ett maximibelopp.



I praktiken skall det gå till så att man

  • ser på den omsättning som agenten tillfört från nya kunder och – genom ökning av omsättning – från befintliga kunder,
  • fastställer vilken nytta - efter agentavtalets upphörande - som huvudmannen kommer att ha av detta samt
  • gör en allmän skälighetsbedömning.

Att man ser den omsättning som agenten tillfört beror på att det är den omsättningen som läggs till grund för provisionsberäkningen; inte hela den omsättningen som agenten svarat för.

Blir det sålunda framräknade beloppet mindre än ett års ersättning får agenten hela beloppet men om det är större utgår inte mer än maximibeloppet. Jag har sett uppgifter om att det vanligaste är att avgångsvederlaget hamnar på ett belopp mellan sex och tolv månaders provision.

Avser huvudmannen att lägga ned sin verksamhet på den agenten tilldelade marknaden utgår i regel inte något avgångsvederlag. Däremot föreligger rätt till avgångsvederlag om agenturförhållandet upphör på grund av agentens död.



Vid beräkningen av avgångsvederlagets storlek tar man hänsyn till agentens besparade driftskostnader efter agentavtalets upphörande. Förhållanden som kan inverka på bedömningen om avgångsvederlag skall utgå och, om så är fallet, storleken är

  • avtalsför­hållandets längd
  • storleken av inarbetningskostnader
  • agentens arbetsinsatser
  • agentens framgångar på marknaden.

Avböjer agenten erbjudande om förlängning av ett tidsbestämt avtal kan detta minska hans möjligheter att få avgångsvederlag. Börjar agenten att sälja konkurrerande produkter kan detta också inverka negativt på agentens möjligheter. Ett konkurrensförbud som gäller efter avtalets upphörande kan, å andra sidan, i stället ha positiv verkan.

tisdag, november 07, 2006

31 § Agentlagen


Agenten förlorar sin rätt till avgångsvederlag, om han inte inom ett år från det att avtalet upphörde meddelar huvudmannen att han kräver sådant vederlag.

Avtalsvillkor som är mindre fördelaktiga för agenten än bestämmelserna i denna paragraf är inte bindande för agenten; dvs. man kan inte avtala en kortare preskriptionstid.

Du är välkommen att ställa frågor kring det jag skrivit om reglerna för avgångsvederlag till agenter. Du kan göra det antingen genom en kommentar här eller genom ett mail till KBZKBZ (AT) GMAIL (DOT) COM

fredag, november 03, 2006

30 § Agentlagen


30 § Agentlagen behandlar rätten till avgångsvederlag om agenten själv säger upp avtalet. Bestämmelsen är tvingande till agentens förmån och bygger på artikel 18 i EG-direktivet.

Agenten har i detta fall rätt till avgångsvederlag endast om uppsägningen

grundas på en omständighet på huvudmannens sida av sådant slag som ger agenten rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan enligt 26 § Agentlagen, eller

det på grund av agentens ålder eller sjukdom eller liknande förhållanden inte skäligen kan krävas att han fortsätter sin verksamhet.

Beträffande p. 1 kan man notera att den omfattar uppsägning såväl på grund av kontraktsbrott enligt 26 § p.1 som på "annan viktig grund" och att någon hänvisning till ”uppsåtligen eller av vårdslöshet väsentligt åsidosatt” etc. Agenten har alltså, till skillnad från huvudmannen, rätt till avgångsvederlag i alla de situationer som ger honom uppsägningsrätt enligt 26 §. Liksom vid tillämpningen av 29 § krävs inte att en omedelbar uppsägning faktiskt sker.

Om agenten är ett aktiebolag eller annan juridisk person, kan hög ålder, sjukdom och dödsfall hos centralt placerade befattningshavare i agentföretaget enligt p. 2, åberopas. Det kan därför finnas anledning att tänka på detta om det är en viss person inom agentföretaget som ensam har hand om en agentur.

I nästa post kommer jag att redovisa innehållet i § 31, som handlar om preskription.

torsdag, november 02, 2006

27 länder bättre än Sverige på skydd av personliga integriteten

Electronic Privacy Information Center and Privacy International har genomfört en världsomspännande undersökning av hur skyddet av den personliga integriteten fungerar i 37 länder i världen.

Rapporten, som publicerades tidigare idag, omfattar nästan 1.200 sidor och innehåller en djupgående genomgång av de olika ländernas skydd. Redovisningen av läget i Sverige finns i rapportens sista del. En sammanfattning med bild- och tabellmaterial samt länkar finns publicerad här.

Tyskland ger sina innevånare det bästa skyddet och Kina och Malaysia det sämsta. Sverige hamnar på plats 28 enbart följt av Storbritannien bland EU-länderna och det känns inte särskilt bra att Sverige delar plats med Israel tätt följt av USA. Det är alltså inte bara en känsla – utan ett faktum – att Sverige ligger riktigt dåligt till vad gäller skyddet av den personliga integriteten.


LISTAN

1 Tyskland 3.9

2 Kanada 3.6

3 Belgien 3.2

4 Österrike 3.2

5 Grekland 3.1

6 Ungern 3.0

7 Argentina 3.0

8 Frankrike 2.9

9 Polen 2.9

10 Portugal 2.9

11 Cypern 2.9

12 Finland 2.7

13 Italien 2.6

14 Luxemburg 2.6

15 Lettland 2.6

16 Estland 2.6

17 Malta 2.6

18 Nya Zeeland 2.5

19 Danmark 2.5

20 Tjeckien 2.5

21 Irland 2.5

22 Slovakien 2.5

23 Litauen 2.5

24 Australien 2.4

25 Spanien 2.4

26 Slovenien 2.3

27 Nederländerna 2.3

28 Sverige 2.2

29 Israel 2.2

30 USA 2.0

31 Filipinerna 1.9

33 Storbritannien 1.5

34 Singapore 1.4

35 Ryssland 1.4

36 Malaysia 1.3

37 Kina 1.3

onsdag, november 01, 2006

29 § Agentlagen


Enligt 29 § Agentlagen saknar agenten rätt till avgångsvederlag, om huvudmannen säger upp avtalet på grund av agentens kontraktsbrott, men det krävs då


1. att agenten har handlat uppsåtligt eller vårdslöst,

2. att agentavtalet upphör på grund av agentens konkurs eller

3. att agenten i samförstånd överlåter agenturen till någon annan.


Bestämmelsen är tvingande till agentens förmån på det sättet att agenten inte behöver acceptera sämre villkor än de lagen föreskriver.


Kraven i punkt 1 ovan är snävare än de som gäller rätt till förtida uppsägning på grund av kontraktsbrott; en direkt avvikelse från EG-direktivet. Detta innebär att vid uppsägning från huvudmannens sida till följd av agentens kontraktsbrott agenten ändå kan vara berättigad till avgångsvederlag. Det bör vidare observeras att huvudmannens uppsägning av avtalet på "annan viktig grund" inte berövar agenten hans rätt till avgångsvederlag.


Bestämmelsen förutsätter inte att uppsägning på grund av kontraktsbrottet faktiskt sker. Det krävs däremot att agentförhållandet avslutas genom ordinär uppsägning eller efter överenskommelse i nära anslutning till kontraktsbrottet.


I nästa post kommer jag att redovisa innehållet i § 30, som handlar om avgångsvederlag om agenten själv säger upp sig.

måndag, oktober 30, 2006

28 § Agentlagen

Ny reviderad version här

fredag, oktober 27, 2006

Avgångsvederlag till agent

Eftersom jag inte så sällan får frågor om reglerna kring avgångsvederlag till handelsagenter tänker jag att i några kommande bloggposter kort beröra de aktuella reglerna.


Frågor rörande agenter regleras i Lag (1991:351) om handelsagentur, normalt kallad Agentlagen. §§ 28 – 31 behandlar frågorna kring avgångsvederlag till agenten i samband med agentavtalets upphörande.

  • 28 § Agentlagen redogör för de grundläggande förutsättningarna för när och under vilka förutsättningar en agent har rätt till avgångsvederlag
  • 29 § Agentlagen innehåller bestämmelser om när avgångsvederlag inte kan utgå till agenten
  • 30 § Agentlagen behandlar rätten till avgångsvederlag när agenten själv sagt upp avtalet
  • 31 § Agentlagen fastställer inom vilken tid krav på avgångsvederlag måste ställas

En mycket viktig sak att komma ihåg är att agenten inte är bunden av avtalsregler som är mindre fördelaktiga för honom. De aktuella reglerna är alltså tvingande till agentens förmån och gäller även om parterna t.ex. i ett skriftligt avtal överenskommit annat som är sämre för agenten än lagens regler.


I nästa post kommer jag att redovisa innehållet i § 28.

måndag, december 19, 2005

Åke Green igen med anledning av hovrättens för Nedre Norrland dom den 14 december


Jag har i några tidigare poster dels berört Greens predikan dels Högsta domstolens dom.

Nu har Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) gjort en – i mitt tycke – utomordentlig analys av Högsta Domstolens dom mot Green med koppling till hovrättens för Nedre Norrland frikännande dom den 14 december mot de fyra åtalade som hade spritt ett hundratal flygblad som innehöll skarpa angrepp mot homosexuella utanför en skola i Söderhamn i december förra året..

HomO konstaterar i sin svidande kritik av HD att den  ”gissar” i stället för att tolka själv och att dess dom i Green-målet inte ger någon rimligt tydlig vägledning för rättstillämpningen, vilket är HD:s främsta uppgift.

Läs och begrunda!