måndag, november 30, 2009

Femtiotusen kronor – Max aktiekapital

Regeringen har nu i en proposition föreslagit riksdagen att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag ska sänkas från nuvarande 100 000 kr till 50 000 kr. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2010.

De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller inte invänt mot förslag till sänkning gränsen för minsta tillåtna aktiekapital. Revisorsnämnden, Finansinspektionen, Bolagsverket, LRF och LO har dock ansett att kravet på aktiekapital inte bör sänkas. Skatteverket har inte motsatt sig en sänkning till 50 000 kr.

Lite ytterligare information och en länk till propositionen finns hos Riksdag & Departement i artikeln Fler får råd med aktiebolag

Försenad årsredovisning

För några månader sedan skrev jag en bloggpost om Försenad årsredovisning och förseningsavgifter. Jag tänkte att i dag dels ange de relevanta tiderna för bolag med räkenskapsår 1 juli – 30 juni dels komplettera den tidigare posten med de övriga påföljder som kan drabba den som inte skickar in årsredovisningen i tid.

Som jag i den tidigare posten angav skall ett aktiebolags årsredovisning med revisionsberättelse senast sju månader efter räkenskapsårets utgång vara ingiven till Bolagsverket.

Förseningsavgifter
Om man missar detta påförs aktiebolaget förseningsavgift. För privata aktiebolag är avgiften för den första förseningen 5.000 kronor. Om förseningen överstiger två månader utgör ytterligare 5.000 kronor och vid en försening på mer än fyra månader ytterligare 10.000 kronor.

Om aktiebolaget har räkenskapsår 1 juli – 30 juni utgår det alltså förseningsavgift med
• 5.000 kr efter den 31 januari
• 5.000 kr efter den 31 mars och
• 10.000 kr efter den 31 maj

Tvångslikvidation
Efter den 31 maj (dvs. elva månader efter räkenskapsårets utgång) skall Bolagsverket besluta att bolaget skall gå i likvidation (Aktiebolagslagen 25 kap 11 §. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om årsredovisningen ingivits under ärendets handläggning hos Bolagsverket och påförda förseningsavgifter har betalats.

Personligt ansvar
Från och med den 30 september (dvs. femton månader efter räkenskapsårets utgång) svarar styrelseledamöterna och verkställande direktören solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget enligt Årsredovisningslagen 8 kap 12 §.

Min personliga reflektion är att en likvidator vid det laget borde ha inträtt i styrelsens ställe, varför det personliga ansvaret inte förefaller aktualiseras särskilt ofta.

Vite
”Var och en som enligt denna lag eller annan författning är skyldig att ensam eller gemensamt med någon annan till registreringsmyndigheten ge in redovisningshandling eller revisionsberättelse, kan av registreringsmyndigheten föreläggas vid vite att fullgöra denna skyldighet” står det i Årsredovisningslagen 8 kap 13 §.


Det är viktigt att notera att Bolagsverket inte har någon laglig möjlighet att bevilja anstånd med inlämnande av räkenskapshandlingar.

måndag, november 16, 2009

Faktura fra dansk leverandør til svensk kund – Några tips

Eftersom det kommer en del frågor om vad man som dansk leverantör ska tänka på när man fakturerar svenska kunder följer här några tips! På den bästa danska jag kan prestera.

1. Fakturaudseende
• stil fakturaen til den rette person / selskab
• angiv det korrekte navn og adresse på debitor
• angiv den dato, når betaling skal ske
• en klar beskrivelse af, hvad der skal betales, og hvordan beløbet beregnes
• specificere betingelserne for eventuel strafrente
• klart angive det konto, hvor betaling skal ske

2. Find ud af kundens id-nummer
Er der en tvist om en betaling, er det særlig vigtigt, at sælgeren ved præcis, hvem der har købt varer / ydelser. Hvis man vender sig til Kronofogden / tingsrätten for at forfølge et krav, skal sælger kunne specificere debitors momsnummer, svensk CVR/CPR-nummer. Disse tal følger både enkeltpersoner og virksomheder, så længe de eksisterer. Navn- og adresseændringer kan ske, men ikke ændring af identitetsnummer.

3. Angiv betalingsdatoen
Hvis der ikke er aftalt andet, afgør sælger normalt, hvor længe kreditperioden skal være. For at der ikke bør være nogen tvivl hos køberen, skal man særskilt angive den nøjagtige dato, når betalingen skal ske.

4. Strafrente kan aftales
Når du indgår en aftale om at sælge et produkt eller en tjeneste, bør du sørge for, at betalingsbetingelserne er klare. Aftalen skal også angive, hvilke strafrente som skal betales, hvis betalingen ikke sker på den aftalte dato.

Selv om parterne i en aftale ikke er indgået nogen aftale om strafrente, kan sælger kræve en sådan i henhold til den svenske rentelovs regler. Hvis ingen specifik aftale har træffets om strafrente, begynder strafrente og løbe en måned efter, at fakturadato. Den maksimale rente, der kan anvendes, er en sats svarende til den svenske referencerente plus 8 procentpoint. Referencerenten fastsættes halvårligt, og er den anden halvdel af 2009 0,5%.

onsdag, november 04, 2009

Företagsrekonstruktion - Samlingsdokument

För skojs skull gör jag ett försök att lägga in det tidigare nämnda dokumentet direkt på bloggen.

Jag är tacksam för kommentarer om vilken metod ni föredrar;
en länk till ett dokument på docstoc.com
eller ett inbäddat dokument som en del av bloggposten.
Notera dock att länken till dokumentet finns understruken längst ner i bloggposten!



091104 Företagsrekonstruktion -

Företagsrekonstruktion

Mina bloggposter om företagsrekonstruktion finns nu samlade i ett dokument som går att läsa och skriva ut från docstoc.com

Om en kund säger sig inte kunna betala

Det blir allt vanligare att kunder inte betalar sina fakturor i tid. Eftersom jag fick anledning att sammanfatta några enkla åtgärder man kan vidta i en sådan situation delar jag med av med mina korta råd.


Om ett kundföretag säger sig inte kunna betala är den första åtgärden att kolla upp om detta stämmer genom att
1. ringa till Kronofogdens Kundcenter: 0771 - 737300, uppge kundens organisationsnummer och be om besked om aktuella ärenden (kostnadsfritt) och/eller
2. vända sig till ett kreditupplysningsföretag för att få en kreditupplysning på kunden.


Betalningsföreläggande
Finns kunden inte i kronofogdens register över pågående ärenden kan det löna sig att ansöka om betalningsföreläggande för att snabbt försöka få ett beslut eller dom på betalningsskyldighet som man kan begära utmätning på. Ju längre man väntar med denna typ av åtgärder, desto sämre hamnar man i kön av fordringsägare.

En närmare beskrivning om förfarandet finns på kronofogdens hemsida.


Konkurs
Ett alternativ till betalningsföreläggande – som man kan använda främst när kundföretaget inte invänt mot kravet - är att upprätta ett kravbrev enligt konkurslagen (Kap 2 § 9) där man anger att man kommer att ansöka om konkurs om fordran inte betalas. Kundföretaget har då en vecka på sig att betala från det delgivning av brevet skett. Om betalning uteblir, anses kundföretaget vara på obestånd och då är förutsättningen för konkurs uppfylld.


Fördelar/Nackdelar
Fördelen med att få ett beslut eller dom på betalningsskyldighet är att man kan ansöka om utmätning och betalning ur utmätt gods sker i den ordning ansökan om utmätning skett. En nackdel är att kunden - med lite ”tur” - kan dra ut på en sådan process i flera år!

I en konkurs har den som ansökt ingen företrädesrätt alls utan hamnar i normalfallet bland de oprioriterade fordringsägarna. Dessutom riskerar den som ansöker om konkurs att – om konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet – att behöva betala dessa, men högst med ett belopp som motsvarar en tiondel av basbeloppet; dvs idag cirka 4.000 kronor (konkurslagen kap 14 § 3).


Avbetalningsplan
Om kunden inte har några ordentliga tillgångar och förekommer hos kronofogden är kanske den bästa åtgärden att försöka få till stånd en avbetalningsplan. Den kan ju i vart fall ge någon eller några avbetalningar och den bör ju skrivas så att kunden inte sedan kan bestrida att betalningsskyldighet föreligger.
_________________________

Har ni andra bra förslag på åtgärder så dela med er i kommentarerna.

onsdag, oktober 14, 2009

Företagsrekonstruktion – Tvångsackord

Reglerna om tvångsackord är ganska snåriga och inte särskilt lätta att presentera i kondenserad form som bloggposter. Till detta kommer att de är mördande tråkiga.

Jag föreslår därför att den läsare som har en allmän fråga om tvångsackord ställer den i form av en kommentar till denna post.

måndag, oktober 12, 2009

Företagsrekonstruktion – Avslutande av förfarandet utan tvångsackord

Om företagsrekonstruktionen inte avslutas genom att den övergår till ett förfarande om offentligt ackord måste den ändå kunna avslutas. Rätten skall besluta att företagsrekonstruktionen ska upphöra i följande fem fall:

• sådana åtgärder vidtagits att syftet med företagsrekonstruktionen kan anses uppnått,
• företaget begär det och beslut om ackordsförhandling inte har meddelats,
• företaget utan laga förfall uteblir från det inledande borgenärssammanträdet,
• rekonstruktören eller en borgenär begär det och syftet med företags-rekonstruktionen inte kan antas bli uppnått, eller
• det i annat fall finns särskilda skäl för att företagsrekonstruktionen bör upphöra.

Ett ytterligare fall är när vissa tidsgränser passerats. Som jag tidigare nämnt ska rekonstruktören slutföra sitt arbeta med att genomföra företagsrekonstruktionen inom tre månader från beslutet om företagsrekonstruktion. Om detta inte skett ska rätten därför besluta att företagsrekonstruktionen ska upphör när dessa tre månader gått. Om det finns särskilda skäl får rätten, om företaget begär det, förlänga tiden med ytterligare högst tre månader. Om det sedan finns synnerliga skäl kan rätten besluta om tidsförlängning med ytterligare perioder på högst tre månader. Har det gått ett år utan att ackordsförhandlingar beslutats får tiden inte förlängas ytterligare utan då måste rätten besluta att företagsrekonstruktionen ska upphöra.

Ett beslut om konkurs innebär att företagsrekonstruktionen automatiskt upphör. Jag har i en tidigare bloggpost skrivit att om en borgenär ansöker om konkurs mot företaget skall rätten – om företaget begär det – förklara konkursansökan vilande. Detta gäller i normalfallen men det finns ett undantag i den situation när en fordringsägares rätt ”allvarligt äventyras” utan ett konkursbeslut.

fredag, oktober 09, 2009

Företagsrekonstruktion – Kvittningar (fortsättning)

Det första undantaget från den tidigare redovisade kvittningsregeln avser fordringar på företaget som övertagits från någon annan senare än tre månader från dagen när ansökan om företagsrekonstruktion registrerades. Om inte en sådan överlåtelse kan anses normal får en sådan fordran endast kvittas mot en fordran som företaget hade vid överlåtelsetidpunkten. Det skall alltså inte gå att genom köp av fordringar skaffa sig kvittningsrätt.

Även om fordran på bolaget övertagits före nämnda tre månadersperiod gäller samma regel under förutsättning att den som övertog fordran hade anledning att tro att företaget var på obestånd vid överlåtelsen.

Också undantagna är fordringar där fordringsägaren har satt sig i skuld till företaget “under sådana omständigheter att det är att jämställa med betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel”, i den utsträckning skuldsättningen hade kunnat bli föremål för återvinning.

Om den åberopade fordran på företaget har uppkommit genom att borgensman eller annan betalat en skuld som företaget haft (regressfordran), skall den anses förvärvad när borgensmannen gick i boergen; alltså inte när han betalade företagets skuld.

Om företaget, efter dagen när ansökan om företagsrekonstruktion registrerades, överlåtit en fordran så att en fordringsägare förlorar sin kvittningsrätt, skall företaget ersätta fordringsägaren för det.

torsdag, oktober 08, 2009

Företagsrekonstruktion – Kvittningar

Den grundläggande regeln vad gäller kvittning är att den som har en fordran på företaget, när ansökan om företagsrekonstruktion registrerades, har rätt att kvitta en sådan fordran mot de fordringar på honom, som företaget kan ha haft samma dag. Det gäller även för en fordran som inte var förfallen till betalning.

Självklart finns det undantag från denna enkla regel. Juridik får ju inte vara alltför enkel!

Jag återkommer till undantagen i nästa bloggpost.

tisdag, oktober 06, 2009

Företagsrekonstruktion – Företagets avtal (fortsättning)

Bestämmelserna om företagets avtal är tvingande; dvs. de gäller även om parterna skulle ha kommit överens om annat. En överenskommelse som strider mot lagens bestämmelser är ogiltig.

Det är viktigt att notera att bestämmelserna om avtal inte gäller anställningsavtal och inte heller för en fordringsägare som har ett finansiellt instrument eller valuta som säkerhet.

måndag, oktober 05, 2009

Företagsrekonstruktion – Företagets avtal

Även om någon av företagets motparter hade rätt att häva ett avtal med företaget före beslutet om företagsrekonstruktion, får denna motpart ändå inte häva avtalet om företaget begär att det skall fullföljas. För detta krävs också rekonstruktörens samtycke. Om motparten begär det ska företaget inom rimlig tid meddela om man kräver att avtalet fullföljs och motparten får häva avtalet om företaget inte lämnar sådant besked

Det finns naturligtvis vissa villkor som ska vara uppfyllda för att motparten ska tvingas fullfölja avtalet. Dessa villkor är:

1. Om tiden för motpartens fullgörelse är inne, skall gäldenären på motpartens begäran fullgöra sina motsvarande prestationer eller, om anstånd har medgetts beträffande vissa prestationer, ställa säkerhet för dem.

2. Om tiden för motpartens fullgörelse inte är inne, har motparten rätt att erhålla säkerhet för gäldenärens framtida prestationer i den mån det av särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.

Om företaget inte uppfyller dessa villkor, får motparten häva avtalet.

Det finns anledning att notera att ett avtal som innebär att företagets ovannämnda rättigheter inskränks är ogiltigt.

Slutligen finns en speciell bestämmelse för det fall en vara levererats till företaget efter beslutet om företagsrekonstruktion. Bestämmelsen finns i § 63 st 4 i Köplagen.

onsdag, september 30, 2009

Företagsrekonstruktion – Exekutiva åtgärder under förfarandet

Under den tid företagsrekonstruktionen pågår får varken utmätning eller annan verkställighet enligt Utsökningsbalken mot företaget ske med undantag för fordringar som borgenären har handpanträtt eller retentionsrätt för.

Inte heller får beslut om kvarstad eller betalningssäkring meddelas under denna tid.

En borgenär får hos rätten ansöka om en lämplig åtgärd för att skydda borgenärens rättigheter om det finns särskilda skäl att befara att företaget agerar så att dessa rättigheter kan skadas.

Om en borgenär ansöker om konkurs mot företaget skall rätten – om företaget begär det – förklara konkursansökan vilande i avvaktan på att företagsrekonstruktionen upphör.

tisdag, september 29, 2009

Företagsrekonstruktion – Borgenärssammanträde

Vid det borgenärssammanträde som normalt skall hållas inom tre veckor från rekonstruktionsbeslutet får borgenärerna möjlighet att säga ifrån om de anser att företagsrekonstruktionen ska få fortsätta. Oavsett vad borgenärerna anser, får den formellt fortsätta, men eftersom företaget – och därigenom också rekonstruktören - är beroende av borgenärerna för att kunna slutföra företagsrekonstruktionen torde det vara ovanligt att den fortsätts mot en vilja som omfattas av en majoritet av borgenärerna.

På begäran av en borgenär skall rätten utse en borgenärskommitté bestående av tre personer som skall agera som en länk mellan rekonstruktören och borgenärerna. Om företaget har 25 anställda eller fler har de anställda rätt att utse ytterligare en medlem i borgenärskommittén.

fredag, september 25, 2009

Företagsrekonstruktion – Företagets skyldigheter

Företaget är skyldigt att under rekonstruktionstiden förse rekonstruktören med all väsentlig ekonomisk information och ska också följa rekonstruktörens instruktioner rörande driften av företaget.

Företaget får inte utan rekonstruktörens medgivande, som bara får lämnas om det finns synnerliga skäl:
• betala skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller ställa säkerhet för sådana skulder,
• åta sig nya förpliktelser, eller
• överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom av väsentlig betydelse för företagets verksamhet.

Att det krävs synnerliga skäl betyder att det förmodligen ska föreligga en risk för att hela företagsrekonstruktionen kan gå om intet om inte ett medgivande lämnas.

tisdag, september 22, 2009

Företagsrekonstruktion – Rekonstruktörens uppgifter

Rekonstruktören är skyldig att inom en vecka från beslut om företags-rekonstruktion meddela samtliga kända borgenärer att sådant beslut fattats. Rekonstruktörens meddelande skall åtföljas av följande information:

• en preliminär förteckning över företagets tillgångar och skulder,
• företagets senaste balansräkning och de ytterligare upplysningar som behövs om dess ekonomiska ställning,
• uppgift om orsakerna till betalningssvårigheterna och om hur verksamheten kan rekonstrueras, och
• upplysning om den tidpunkt för borgenärssammanträde som rätten bestämt (normalt inom tre veckor)

Lagen om företagsrekonstruktion föreskriver att rekonstruktören skall undersöka om företagets verksamhet skall helt eller delvist fortsättas. Om så är fallet, ska han också undersöka på vilket sätt det ska kunna ske liksom om det verkligen föreligger förutsättning för en ekonomisk överenskommelse med borgenärerna i form av ett ackord med dem.

Rekonstruktören ska även tillsammans med företaget upprätta en rekonstruk-tionsplan som visar hur en företagsrekonstruktion ska kunna genomföras.

Lagen klargör däremot inte uttryckligen att en av de viktigaste saker som rekonstruktören ska göra är att tillsammans med företaget undersöka möjligheterna att finansiera dels företagets fortsatta verksamhet del sett ackord med borgenärerna. Normalt är sådan finansiering den stora stötestenen.

Rekonstruktören måste vidta dessa åtgärder inom tre månader från beslutet om företagsrekonstruktion om inte företaget fått tingsrätten att förlänga denna tid. Förlängningarna får vara högst tre månader långa. Den sammanlagda tiden från beslutet får inte överstiga ett år om inte ackordsförhandlingar har beslutats.

Företagsrekonstruktion

Jag började i våras en serie bloggposter om företagsrekonstruktion, som jag sorgeligen försummat att fullfölja. Jag försöker nu fortsätta den serien med några ytterligare poster.

Företagsrekonstruktion – Förutsättningar

Den grundläggande förutsättningen för ett beslut om företagsrekonstruktion är att det kan antas att företaget inte kan betala sina förfallna skulder eller att en sådan situation snart kommer att uppstå.

En ytterligare förutsättning att antingen företaget självt ansöker om företags-rekonstruktion hos tingsrätten eller medger en sådan ansökan gjord av någon av företagets borgenärer.

Tingsrätten måste också pröva om det är rimligt att anta att företagsrekonstruk-tionen kommer att kunna genomföras med positivt resultat. På juristsvenska är det formulerat så att ett beslut om företagsrekonstruktionen inte får meddelas om ”det saknas anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås”. Den formuleringen innebär i realiteten att man kan förvänta sig ett beslut om företagsrekonstruktion om det inte är ganska uppenbart att den inte kommer att lyckas.

Det är viktigt att notera att frågan om möjligheterna att genomföra en beslutad företagsrekonstruktion ska tas upp vid det borgenärssammanträde som ska hållas ino9m tre veckor från beslutet. Vid detta tillfälle har den av tingsrätten utsedde rekonstruktören haft tid på sig att undersöka om situationen är sådan att en företagsrekonstruktion har en rimlig chans och har lämnat ytterligare information till borgenärerna.

tisdag, augusti 18, 2009

Försenad årsredovisning och förseningsavgifter

Aktiebolags årsredovisning med revisionsberättelse ska senast sju månader efter räkenskapsårets utgång vara ingiven till Bolagsverket.

Om man missar detta påförs aktiebolaget förseningsavgift. För privata aktiebolag är avgiften för den första förseningen 5.000 kronor. Om förseningen överstiger två månader utgör ytterligare 5.000 kronor och vid en försening på mer än fyra månader ytterligare 10.000 kronor.

Om aktiebolaget har kalenderår som räkenskapsår utgår det alltså förseningsavgift med
  • 5.000 kr efter den 31 juli
  • 5.000 kr efter den 30 september och
  • 10.000 kr efter den 30 november
Ytterligare information finns på Bolagsverkets hemsida rörande avlämnandet av årsredovisningar. Det är viktigt att notera det som står där rörande anstånd, nämligen att Bolagsverket inte har någon laglig möjlighet att bevilja anstånd med inlämnande av räkenskapshandlingar.

måndag, mars 16, 2009

Företagsrekonstruktion – Beslut

Bolagets egen ansökan om rekonstruktion skall tingsrätten genast pröva.

Om en borgenär gjort ansökan, skall rätten sätta ut ett sammanträde inom två veckor för prövning av ansökan. Bolaget skall föreläggas att senast vid sammanträdet yttra sig över ansökan. Detta är väsentligt eftersom borgenärens ansökan förfaller om bolaget bestrider ansökan.

Om en ansökan bifalls, skall rätten samtidigt utse en rekonstruktör. Rätten skall också bestämma tidpunkt för ett borgenärssammanträde inför rätten. Sammanträdet skall normalt äga rum inom tre veckor från beslutet om företagsrekonstruktion.

Tingsrättens beslut kan på vanligt sätt överklagas till hovrätt och Högsta domstolen.

onsdag, mars 11, 2009

Företagsrekonstruktion – Ansökan

En skriftlig undertecknad ansökan om företagsrekonstruktion skall tillställas den tingsrätt inom vars område det berörda bolaget har sitt säte. Den kan göras av såväl bolaget som en borgenär.

Om bolaget ansöker ska ansökan innehålla en kortfattad redogörelse för bolagets ekonomi och orsakerna till betalningssvårigheterna, en borgenärsförteckning, en redogörelse för hur bolaget avser att verksamheten skall bedrivas i fortsättningen och hur en uppgörelse skall kunna nås med borgenärerna samt ett förslag till rekonstruktör samt uppgifter om dennes lämplighet för uppdraget.

Om en borgenär gör ansökan ska den innehålla uppgift om borgenärens fordran på gäldenären, upplysningar om gäldenärens betalningssvårigheter samt ett förslag till rekonstruktör samt uppgifter om dennes lämplighet för uppdraget.

Företagsrekonstruktion – Förutsättningar

För att ett beslut om företagsrekonstruktion skall kunna fattas av en svensk domstol är – förutom naturligtvis att det berörda bolaget eller någon av dess borgenärer ansöker om företagsrekonstruktion - till en början att det kan antas att bolaget inte kan betala sina förfallna skulder eller att ”sådan oförmåga inträder inom kort”.

För att inte möjligheten till företagsrekonstruktion skall missbrukas, anger lagtexten att beslut om företagsrekonstruktion inte får fattas om det skulle ”saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås”. Det är alltså något svårtillgängligt formulerat men i princip torde det innebära att det ska finnas en viss rimlig chans att kunna genomföra rekonstruktionen.

Det finns anledning att notera att borgenärerna på det kommande borgenärs-sammanträdet har möjlighet att uttala sig om de anser att företagsrekonstruk-tionen skall fortsätta.

Företagsrekonstruktion

Med anledning av rekonstruktionsarbetet med SAAB började jag för några veckor sedan en bloggpostserie i min engelskspråkiga blogg, Swedish Law Blog, om företagsrekonstruktion enligt svensk rätt. Eftersom det kan vara av intresse även för läsarna av denna blogg kommer jag att här publicera mina engelska bloggposter även på svenska.

Den svenska lag som reglerar förfarandet vid företagsrekonstruktion är Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion.

I punktform går en företagsrekonstruktion till på följande sätt.

1. Bolaget i fråga ansöker om företagsrekonstruktion hos den tingsrätt till vilken bolaget hör.

2. Tingsrätten prövar ansökan och beslutar om företagsrekonstruktion skall genomföras - oftast samma dag som bolagets ansökan kommer in – och utser samtidigt den som skall administrera företagsrekonstruktion; den s.k. rekonstruktören.

3. Rekonstruktören skall omedelbart undersöka om bolagets verksamhet kan fortsättas, helt eller delvist, och, om så bedöms vara fallet, hur det skall ske och, slutligen, bedöma om det kommer att finnas förutsättningar för genomförande av ett ackord med borgenärerna. Resultatet av rekonstruktörens bedömningar skall, i sinom tid, presenteras som en reorganisationsplan som skall tillställas domstol och borgenärer.

4. Bolagets betalningar är inställda i samma ögonblick som beslutet om företagsrekonstruktion fattats av domstolen. Fortsatta betalningar kräver rekonstruktörens medgivande.

5. Enbart vissa säkerställda skulder kan bli föremål för verkställighet av kronofogdemyndigheten.

6. Lönefordringar kan till viss del omfattas av lönegaranti enligt Lönegarantilagen (1992:497).

7. Rekonstruktören skall inom en vecka efter beslutet om företagsrekonstruktion underrätta bolagets borgenärer om beslutet. Han skall också bifoga viss ytterligare information.

8. Ett borgenärssammanträde skall hållas inom tre veckor från beslutet. Om det är ”oundgängligen nödvändigt” kan sammanträdet hållas senare.

9. Vid borgenärssammanträde skall rekonstruktören normalt presentera en preliminär reorganisationsplan, som beskriver på vilket sätt företagsrekonstruktionen skall kunna genomföras. Borgenärerna skall beredas tillfälle att uttala sig om företagsrekon-struktionen skall fortsätta.

10. I mer än 90 procent av företagsrekonstruktionsärendena genomförs inte någon rekonstruktion utan bolaget försätts i konkurs.

11. Det är alltså i mindre än tio procent av fallen som företagsrekonstruktionen fortsätter genom att övergå i ett ackordsförfarande. Under förutsättning att minst 40 procent av de oprioriterade borgenärerna företrädande minst 40 procent av de oprioriterade fordringarnas belopp är beredda att anta bolagets/ rekonstruktörens ackordsförslag, kan domstolen besluta om ackordsförhandling.

12. Beroende på storleken av ackordsutdelningen krävs en majoritet av antingen 60 eller 75 procent för genomförande av ackordet.

torsdag, februari 19, 2009

Aval

En av mina klienter frågade mig om jag visste något om “aval” eller “avalized”. Han hade fått ett besked från en utländsk leverantör att denne nu skulle komma att kräva “avalized banker’s drafts”, eftersom han inte längre kunde teckna kreditförsäkringar på sina kunder i Balticum.

Jag sa att jag trodde mig minnas att jag under mina juridikstudier för många år sedan stött på ordet ”aval” i betydelsen ”växelborgen”.

En koll i Växellagen gav svaret i kapitel 4, som upplysande nog har rubriken ”Om växelborgen (aval)”. Den inledande paragrafen lyder: ”För betalning av växelsumman eller en del därav må säkerhet ställas medelst växelborgen (aval).” En motsvarande bestämmelse finns i Checklagen.

Det är möjligt att vi kommer att få se krav på sådana lösningar när finanskrisen hårdnar och tilliten till betalningsförmågan hos affärspartners minskar.