måndag, november 30, 2009

Femtiotusen kronor – Max aktiekapital

Regeringen har nu i en proposition föreslagit riksdagen att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag ska sänkas från nuvarande 100 000 kr till 50 000 kr. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2010.

De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller inte invänt mot förslag till sänkning gränsen för minsta tillåtna aktiekapital. Revisorsnämnden, Finansinspektionen, Bolagsverket, LRF och LO har dock ansett att kravet på aktiekapital inte bör sänkas. Skatteverket har inte motsatt sig en sänkning till 50 000 kr.

Lite ytterligare information och en länk till propositionen finns hos Riksdag & Departement i artikeln Fler får råd med aktiebolag

Försenad årsredovisning

För några månader sedan skrev jag en bloggpost om Försenad årsredovisning och förseningsavgifter. Jag tänkte att i dag dels ange de relevanta tiderna för bolag med räkenskapsår 1 juli – 30 juni dels komplettera den tidigare posten med de övriga påföljder som kan drabba den som inte skickar in årsredovisningen i tid.

Som jag i den tidigare posten angav skall ett aktiebolags årsredovisning med revisionsberättelse senast sju månader efter räkenskapsårets utgång vara ingiven till Bolagsverket.

Förseningsavgifter
Om man missar detta påförs aktiebolaget förseningsavgift. För privata aktiebolag är avgiften för den första förseningen 5.000 kronor. Om förseningen överstiger två månader utgör ytterligare 5.000 kronor och vid en försening på mer än fyra månader ytterligare 10.000 kronor.

Om aktiebolaget har räkenskapsår 1 juli – 30 juni utgår det alltså förseningsavgift med
• 5.000 kr efter den 31 januari
• 5.000 kr efter den 31 mars och
• 10.000 kr efter den 31 maj

Tvångslikvidation
Efter den 31 maj (dvs. elva månader efter räkenskapsårets utgång) skall Bolagsverket besluta att bolaget skall gå i likvidation (Aktiebolagslagen 25 kap 11 §. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om årsredovisningen ingivits under ärendets handläggning hos Bolagsverket och påförda förseningsavgifter har betalats.

Personligt ansvar
Från och med den 30 september (dvs. femton månader efter räkenskapsårets utgång) svarar styrelseledamöterna och verkställande direktören solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget enligt Årsredovisningslagen 8 kap 12 §.

Min personliga reflektion är att en likvidator vid det laget borde ha inträtt i styrelsens ställe, varför det personliga ansvaret inte förefaller aktualiseras särskilt ofta.

Vite
”Var och en som enligt denna lag eller annan författning är skyldig att ensam eller gemensamt med någon annan till registreringsmyndigheten ge in redovisningshandling eller revisionsberättelse, kan av registreringsmyndigheten föreläggas vid vite att fullgöra denna skyldighet” står det i Årsredovisningslagen 8 kap 13 §.


Det är viktigt att notera att Bolagsverket inte har någon laglig möjlighet att bevilja anstånd med inlämnande av räkenskapshandlingar.

måndag, november 16, 2009

Faktura fra dansk leverandør til svensk kund – Några tips

Eftersom det kommer en del frågor om vad man som dansk leverantör ska tänka på när man fakturerar svenska kunder följer här några tips! På den bästa danska jag kan prestera.

1. Fakturaudseende
• stil fakturaen til den rette person / selskab
• angiv det korrekte navn og adresse på debitor
• angiv den dato, når betaling skal ske
• en klar beskrivelse af, hvad der skal betales, og hvordan beløbet beregnes
• specificere betingelserne for eventuel strafrente
• klart angive det konto, hvor betaling skal ske

2. Find ud af kundens id-nummer
Er der en tvist om en betaling, er det særlig vigtigt, at sælgeren ved præcis, hvem der har købt varer / ydelser. Hvis man vender sig til Kronofogden / tingsrätten for at forfølge et krav, skal sælger kunne specificere debitors momsnummer, svensk CVR/CPR-nummer. Disse tal følger både enkeltpersoner og virksomheder, så længe de eksisterer. Navn- og adresseændringer kan ske, men ikke ændring af identitetsnummer.

3. Angiv betalingsdatoen
Hvis der ikke er aftalt andet, afgør sælger normalt, hvor længe kreditperioden skal være. For at der ikke bør være nogen tvivl hos køberen, skal man særskilt angive den nøjagtige dato, når betalingen skal ske.

4. Strafrente kan aftales
Når du indgår en aftale om at sælge et produkt eller en tjeneste, bør du sørge for, at betalingsbetingelserne er klare. Aftalen skal også angive, hvilke strafrente som skal betales, hvis betalingen ikke sker på den aftalte dato.

Selv om parterne i en aftale ikke er indgået nogen aftale om strafrente, kan sælger kræve en sådan i henhold til den svenske rentelovs regler. Hvis ingen specifik aftale har træffets om strafrente, begynder strafrente og løbe en måned efter, at fakturadato. Den maksimale rente, der kan anvendes, er en sats svarende til den svenske referencerente plus 8 procentpoint. Referencerenten fastsættes halvårligt, og er den anden halvdel af 2009 0,5%.

onsdag, november 04, 2009

Företagsrekonstruktion - Samlingsdokument

För skojs skull gör jag ett försök att lägga in det tidigare nämnda dokumentet direkt på bloggen.

Jag är tacksam för kommentarer om vilken metod ni föredrar;
en länk till ett dokument på docstoc.com
eller ett inbäddat dokument som en del av bloggposten.
Notera dock att länken till dokumentet finns understruken längst ner i bloggposten!



091104 Företagsrekonstruktion -

Företagsrekonstruktion

Mina bloggposter om företagsrekonstruktion finns nu samlade i ett dokument som går att läsa och skriva ut från docstoc.com

Om en kund säger sig inte kunna betala

Det blir allt vanligare att kunder inte betalar sina fakturor i tid. Eftersom jag fick anledning att sammanfatta några enkla åtgärder man kan vidta i en sådan situation delar jag med av med mina korta råd.


Om ett kundföretag säger sig inte kunna betala är den första åtgärden att kolla upp om detta stämmer genom att
1. ringa till Kronofogdens Kundcenter: 0771 - 737300, uppge kundens organisationsnummer och be om besked om aktuella ärenden (kostnadsfritt) och/eller
2. vända sig till ett kreditupplysningsföretag för att få en kreditupplysning på kunden.


Betalningsföreläggande
Finns kunden inte i kronofogdens register över pågående ärenden kan det löna sig att ansöka om betalningsföreläggande för att snabbt försöka få ett beslut eller dom på betalningsskyldighet som man kan begära utmätning på. Ju längre man väntar med denna typ av åtgärder, desto sämre hamnar man i kön av fordringsägare.

En närmare beskrivning om förfarandet finns på kronofogdens hemsida.


Konkurs
Ett alternativ till betalningsföreläggande – som man kan använda främst när kundföretaget inte invänt mot kravet - är att upprätta ett kravbrev enligt konkurslagen (Kap 2 § 9) där man anger att man kommer att ansöka om konkurs om fordran inte betalas. Kundföretaget har då en vecka på sig att betala från det delgivning av brevet skett. Om betalning uteblir, anses kundföretaget vara på obestånd och då är förutsättningen för konkurs uppfylld.


Fördelar/Nackdelar
Fördelen med att få ett beslut eller dom på betalningsskyldighet är att man kan ansöka om utmätning och betalning ur utmätt gods sker i den ordning ansökan om utmätning skett. En nackdel är att kunden - med lite ”tur” - kan dra ut på en sådan process i flera år!

I en konkurs har den som ansökt ingen företrädesrätt alls utan hamnar i normalfallet bland de oprioriterade fordringsägarna. Dessutom riskerar den som ansöker om konkurs att – om konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet – att behöva betala dessa, men högst med ett belopp som motsvarar en tiondel av basbeloppet; dvs idag cirka 4.000 kronor (konkurslagen kap 14 § 3).


Avbetalningsplan
Om kunden inte har några ordentliga tillgångar och förekommer hos kronofogden är kanske den bästa åtgärden att försöka få till stånd en avbetalningsplan. Den kan ju i vart fall ge någon eller några avbetalningar och den bör ju skrivas så att kunden inte sedan kan bestrida att betalningsskyldighet föreligger.
_________________________

Har ni andra bra förslag på åtgärder så dela med er i kommentarerna.