måndag, december 19, 2005
Åke Green igen med anledning av hovrättens för Nedre Norrland dom den 14 december
Jag har i några tidigare poster dels berört Greens predikan dels Högsta domstolens dom.
Nu har Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) gjort en – i mitt tycke – utomordentlig analys av Högsta Domstolens dom mot Green med koppling till hovrättens för Nedre Norrland frikännande dom den 14 december mot de fyra åtalade som hade spritt ett hundratal flygblad som innehöll skarpa angrepp mot homosexuella utanför en skola i Söderhamn i december förra året..
HomO konstaterar i sin svidande kritik av HD att den ”gissar” i stället för att tolka själv och att dess dom i Green-målet inte ger någon rimligt tydlig vägledning för rättstillämpningen, vilket är HD:s främsta uppgift.
Läs och begrunda!
torsdag, december 08, 2005
Väsentliga nyheter i den nya aktiebolagslagen - fortsättning
4. ”Värdeöverföring”
Detta är ett nytt begrepp som omfattar all överföring, oavsett typ, av tillgångar från bolaget till aktieägare eller annan.
Värdeöverföring får endast ske till belopp som tillåter att det finns full täckning för det bundna egna kapitalet direkt efter värdeöverföringen.
Vidare finns det en allmän försiktighetsregel som säger att en värdeöverföring endast för genomföras om det är ”försvarligt med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på det egna kapitalets storlek, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt”.
Vid beslut om vinstutdelning skall styrelsen enligt den nya lagen förelägga bolagsstämman en skriftlig motivering för att den föreslagna vinstutdelningen är ”försvarlig”.
Efterutdelning får beslutas på extrabolagsstämma.
Koncernspärren för aktieutdelning slopas men i moderbolag skall försiktighetsregeln beaktas på koncernnivå.
5. Låneförbudet
Detta behålls i princip oförändrat men med den inte oväsentliga ändringen att det blir möjligt att sälja dotterbolag på kredit, vilket tidigare inte varit möjligt eftersom lån för förvärv av aktier endast kommer att gälla aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern.
6. Styrelseförändringar
Tillträde och avgång av styrelseledamot, suppleant, firmatecknare och VD gäller först när anmälan om ändring inkommit till Bolagsverket. Det är alltså anmälnings- och inte registreringstidpunkten som är avgörande.
Detta betyder att vid nyval av styrelse så kan inget konstituerande styrelsesammanträde hållas förrän anmälan skett. Praktiskt sett innebär detta att en anmälan av ändringen först måste ske per fax eller e-post direkt efter bolagsstämman, varefter styrelsemötet kan hållas.
7. Innehållet i bolagsordningen
Det nominella värdet på aktierna skall tas bort ur bolagsordningen. Vad som ska anges är antalet aktier eller, i förekommande fall, lägsta resp. högsta antal aktier som kan finnas i bolaget. Detta behöver dock först beslutas i samband med annan ändring av bolagsordningen.
Hittills har det endast varit tillåtet att i bolagsordningen ta in en klausul som i samband med aktieöverlåtelser ålade förvärvaren av aktierna en skyldighet att hembjuda aktierna till kvarvarande aktieägare.
Möjlighet har också öppnats att i bolagsordningen ange vem som innehar rösträtten för aktierna under hembudsförfarandet.
Den nya lagen ger nu möjlighet att i kupongbolag i stället ta in en klausul som säger antingen
- att aktier i bolaget endast får överlåtas efter samtycke från bolaget eller
- att aktieägare eller annan skall erbjudas att köpa aktierna innan de överlåtes till ny ägare.
Detta medför att behovet av de normalt långa hembudsklausulerna i aktieägaravtal kan minskas ner eller slopas.
Noteras bör att de två nya klausulerna bara kan tillämpas vid köp, byte och gåva och inte vid arv, testamente, bodelning eller fusion, varför behovet av en reglering i ett aktieägaravtal kan finnas kvar.
Detta är ett nytt begrepp som omfattar all överföring, oavsett typ, av tillgångar från bolaget till aktieägare eller annan.
Värdeöverföring får endast ske till belopp som tillåter att det finns full täckning för det bundna egna kapitalet direkt efter värdeöverföringen.
Vidare finns det en allmän försiktighetsregel som säger att en värdeöverföring endast för genomföras om det är ”försvarligt med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på det egna kapitalets storlek, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt”.
Vid beslut om vinstutdelning skall styrelsen enligt den nya lagen förelägga bolagsstämman en skriftlig motivering för att den föreslagna vinstutdelningen är ”försvarlig”.
Efterutdelning får beslutas på extrabolagsstämma.
Koncernspärren för aktieutdelning slopas men i moderbolag skall försiktighetsregeln beaktas på koncernnivå.
5. Låneförbudet
Detta behålls i princip oförändrat men med den inte oväsentliga ändringen att det blir möjligt att sälja dotterbolag på kredit, vilket tidigare inte varit möjligt eftersom lån för förvärv av aktier endast kommer att gälla aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern.
6. Styrelseförändringar
Tillträde och avgång av styrelseledamot, suppleant, firmatecknare och VD gäller först när anmälan om ändring inkommit till Bolagsverket. Det är alltså anmälnings- och inte registreringstidpunkten som är avgörande.
Detta betyder att vid nyval av styrelse så kan inget konstituerande styrelsesammanträde hållas förrän anmälan skett. Praktiskt sett innebär detta att en anmälan av ändringen först måste ske per fax eller e-post direkt efter bolagsstämman, varefter styrelsemötet kan hållas.
7. Innehållet i bolagsordningen
Det nominella värdet på aktierna skall tas bort ur bolagsordningen. Vad som ska anges är antalet aktier eller, i förekommande fall, lägsta resp. högsta antal aktier som kan finnas i bolaget. Detta behöver dock först beslutas i samband med annan ändring av bolagsordningen.
Hittills har det endast varit tillåtet att i bolagsordningen ta in en klausul som i samband med aktieöverlåtelser ålade förvärvaren av aktierna en skyldighet att hembjuda aktierna till kvarvarande aktieägare.
Möjlighet har också öppnats att i bolagsordningen ange vem som innehar rösträtten för aktierna under hembudsförfarandet.
Den nya lagen ger nu möjlighet att i kupongbolag i stället ta in en klausul som säger antingen
- att aktier i bolaget endast får överlåtas efter samtycke från bolaget eller
- att aktieägare eller annan skall erbjudas att köpa aktierna innan de överlåtes till ny ägare.
Detta medför att behovet av de normalt långa hembudsklausulerna i aktieägaravtal kan minskas ner eller slopas.
Noteras bör att de två nya klausulerna bara kan tillämpas vid köp, byte och gåva och inte vid arv, testamente, bodelning eller fusion, varför behovet av en reglering i ett aktieägaravtal kan finnas kvar.
onsdag, december 07, 2005
Förbud mot kontantkort utan ID?
Oscar Swartz har skrivet en utmärkt post i sin blogg med utgångspunkt från Tomas Bodströms förslag att förbjuda kontantkort utan ID. Detta är ytterligare ett förslag i raden av försök att kringskära individernas rörelsefrihet med hänvisning till “kriget mot terrorn”.
Det fick i alla fall mig att tänka på George Orwells 1984:
”It does not matter whether the war is actually happening, and, since no decisive victory is possible, it does not matter whether the war is going well or badly. All that is needed is that a state of war should exist.”
tisdag, december 06, 2005
Om när män säger ifrån mot kvinnovåld
När män säger ifrån mot kvinnovåld så befäster männen sannolikt könsmaktsordningen; detta enligt Kutte Jönsson i dagens Sydsvenska.
Han konstaterar med hjälp av två genusteoretiker att ”de chevalereska idealen som finns inbäddade i manifestationerna mot kvinnovåldet bekräftar och legitimerar könsmaktsordningen” och att de ”med andra ord medverka till att upprätthålla en viss uppsättning maskuliniserade normer”.
Jönsson har själv satt ett kryss på Aftonbladets hemsida och därigenom – tillsammans med några hundratusen män - lovat "att aldrig utöva, acceptera eller blunda för mäns våld mot kvinnor". Han drar av det slutsatsen att han bekvämt kan ”tillsammans med världens samlade bärare av "manlighet", söka skydd bakom floskler om önskad jämställdhet; men med den trygga förvissningen om att allting ändå är i sin ordning”.
I och för sig misstänker jag att Jönsson och hans genusteoretiker har rätt. När män agerar kan effekten bli att ”könskampen” inte får fritt utlopp. Skulle någon dra slutsatsen att män stillatigande skall se på när våldet mot kvinnor ökar är man dock på fel väg. I slutändan hamnar man i det bizarra resonemang som framförts om kvinnomisshandel i hemmet; nämligen att om männen får chansen till vård för att sluta misshandla sina kvinnor så tappar ”könskampen” sin udd och därför ska de inte ha någon vård.
Jag tror att om det är något man kan beskylla männen som deltar i olika manifestationer mot kvinnovåld för så är det att de kanske inte är så belästa i genusteori och därför inte fattar sitt misstag.
Måste en man sitta hemma passiv eftersom ett agerande från hans sida kan ”legitimera mäns överordning och kvinnors underordning”? Eller ska han ta smällen och bli sedd som mullig mansgris bara för att han visa sitt motständ mot våldsmännen och samtidigt sin solidaritet med kvinnorna?
Min Blogroll
Min Blogroll: Annica Tigers Blog
En alltid trevlig blogg av evigt aktiva Annica Tiger, vars html-guide lärde mig det lilla jag vet om html.
Min Blogroll: Staffan Malmgrens blogg
En intressant blog av en före detta programmerare som numera är juridikstudent.
Min Blogroll: Tingsnotarien
En vansinnigt rolig blog med löpande rapporter från tingsnotarien som tjänstgör i Obygdens tingsrätt. Det verkar inte ha hänt mycket från en tingsnotaries horisont på de mer än trettio år som gått sedan jag själv var i samma position.
En alltid trevlig blogg av evigt aktiva Annica Tiger, vars html-guide lärde mig det lilla jag vet om html.
Min Blogroll: Staffan Malmgrens blogg
En intressant blog av en före detta programmerare som numera är juridikstudent.
Min Blogroll: Tingsnotarien
En vansinnigt rolig blog med löpande rapporter från tingsnotarien som tjänstgör i Obygdens tingsrätt. Det verkar inte ha hänt mycket från en tingsnotaries horisont på de mer än trettio år som gått sedan jag själv var i samma position.
måndag, december 05, 2005
Väsentliga nyheter i den nya aktiebolagslagen
En ny aktiebolagslag träder i kraft den 1 januari 2006. Den innehåller en del materiella ändringar. Själva lagen är helt nyskriven och omfattar numera 31 kapitel i stället för som hittills 19 stycken. Viktiga ändringar berör aktierna, emissioner, bundet resp. fritt eget kapital, det nya begreppet ”värdeöverföring”, låneförbudet, styrelseförändringar samt innehållet i bolagsordningen.
Avsikten med denna denna och följande bloggpost är enbart att visa på viktiga ändringar som har direkt påverkan i ett igångvarande aktiebolag; inte att lämna en fyllig redogörelse för samtliga ändringar.
1. Aktierna
• En aktie i ett aktiebolag skall inte längre ha något nominellt värde utan den skall i stället anses representera en viss andel i bolaget. Man får fram aktiens andel genom att dividera aktiekapitalet med antalet aktier. Detta kallas för aktiens kvotvärde.
• Nya aktiebrev skall förses med aktieägarens person- eller organisationsnummer.
2. Emissioner
• Kungörelseförfarandet försvinner vid nyemission, fondemission, teckningsoptioner och konvertibler.
• Vid nyemission måste teckningskursen sättas minst till kvotvärdet. Överskjutande belopp skall föras till överkursfonden.
• Nya regler rörande teckningsoptioner och konvertibler gör möjligheterna till kapitaltillskott flexiblare.
3. Bundet resp. fritt eget kapital
• Pengar som tillförs överkursfonden fr.o.m. den 1 januari 2006 blir fritt eget kapital.
• Avsättning till reservfond behöver inte längre göras.
• Befintliga medel i överkursfond skall överföras till reservfonden som fortsatt skall räknas till bundet eget kapital.
Fotsättning följer
Avsikten med denna denna och följande bloggpost är enbart att visa på viktiga ändringar som har direkt påverkan i ett igångvarande aktiebolag; inte att lämna en fyllig redogörelse för samtliga ändringar.
1. Aktierna
• En aktie i ett aktiebolag skall inte längre ha något nominellt värde utan den skall i stället anses representera en viss andel i bolaget. Man får fram aktiens andel genom att dividera aktiekapitalet med antalet aktier. Detta kallas för aktiens kvotvärde.
• Nya aktiebrev skall förses med aktieägarens person- eller organisationsnummer.
2. Emissioner
• Kungörelseförfarandet försvinner vid nyemission, fondemission, teckningsoptioner och konvertibler.
• Vid nyemission måste teckningskursen sättas minst till kvotvärdet. Överskjutande belopp skall föras till överkursfonden.
• Nya regler rörande teckningsoptioner och konvertibler gör möjligheterna till kapitaltillskott flexiblare.
3. Bundet resp. fritt eget kapital
• Pengar som tillförs överkursfonden fr.o.m. den 1 januari 2006 blir fritt eget kapital.
• Avsättning till reservfond behöver inte längre göras.
• Befintliga medel i överkursfond skall överföras till reservfonden som fortsatt skall räknas till bundet eget kapital.
Fotsättning följer
torsdag, december 01, 2005
onsdag, november 30, 2005
Swedish Law Blog "Featured Feed" at blawg.org
Jag är glad att konstatera att min blog på engelska ”Swedish Law Blog” är dagens Featured Feed hos blawg.org “Your Source For Law & Legal Related Weblogs”.
torsdag, november 24, 2005
Åke Greens predikan
Jag kommenterade det här målet, som är uppe i Högsta domstolen för närvarande, i min engelska blog, Swedish Law Blog, för några dagar sedan.
söndag, november 13, 2005
MUTOR OCH BESTICKNING – Del III
E Bedömningsgrunder
I lagtexten anges som en förutsättning för straffansvar att belöningen, förmånen eller gåvan skall vara otillbörlig. Någon definition av begreppet otillbörlig ges inte, eftersom det ansetts vara omöjligt att finna någon sådan, som kan täcka alla de olika situationer där frågan om mutansvar kan aktualiseras. En bedömning måste alltså ske i varje enskilt fall. Viss ledning kan man ha av följande.
• Som otillbörlig belöning anses i första hand pengar och allt som kan värderas i pengar såsom gåvor, representationsmåltider, resor, semester etc. Förmåner av obetydligt värde såsom reklampresenter eller enklare arbetsmåltider utgör dock i regel inte muta.
• Arbetstagare, som utövar myndighet, bedöms mera känslig ur korruptionssynpunkt än andra. Samma gäller för mottagare, som har att fatta beslut eller på annat sätt agera i ett ärende som berör givaren. Det innebär att presumtionen för att en mottagen gåva skall anses vara muta är större i dessa fall än i andra.
F Goda råd
Arbetstagare, som utövar myndighet, bör inte ta emot någon förmån av person eller företag, som han har kontakt med i sin tjänsteutövning.
För övriga arbetstagare kan följande antas gälla:
• Arbetstagare bör inte ta emot en för honom eller anställd i hans ställning speciell rabatt eller annan prisförmån av person eller företag, som han har kontakt med i tjänsten. Arbetstagare bör alltså i princip endast acceptera sådan prisnedsättning, som en vanlig köpare kan få.
• Arbetstagare bör inte ta emot gåva av person eller företag, som han har kontakt med i sin tjänst. Undantag kan dock göras för artiklar av reklamkaraktär, gåva av blommor, frukt eller liknande, exempelvis till jul eller nyår, under förutsättning att gåvan är av ringa värde. Det är inte helt klart vad som är ”ringa värde”, men en gräns på cirka 100 kronor kan vara rimlig som riktmärke.
• Erbjudande om resa, fritt logi eller uppehälle på hotell eller liknande bör som regel avböjas, i vart fall om förmånen kan anses vara av någon betydelse. Det förekommer att företag inbjuder arbetstagare ensamma eller i grupper till studiebesök eller liknande och att företagaren därvid helt eller delvis åtar sig att svara för resekostnader och uppehälle. Att ta emot en sådan förmån kan föranleda misstanke om bristande objektivitet och man bör vara väldigt försiktig med att acceptera sådana erbjudanden.
• Enklare arbetsmåltid i samband med sammanträde eller liknande torde vara acceptabel. Skatteverkets regler om avdragsgilla representationskostnader kan ge ledning vad gäller belopp.
• Arbetstagare skall undvika privata ekonomiska förmåner i form av t ex lån, borgensförbindelser eller kredit med person eller företag, som han har kontakt med i tjänsten.
Läs gärna vidare påInstitutets mot mutor hemsida
I lagtexten anges som en förutsättning för straffansvar att belöningen, förmånen eller gåvan skall vara otillbörlig. Någon definition av begreppet otillbörlig ges inte, eftersom det ansetts vara omöjligt att finna någon sådan, som kan täcka alla de olika situationer där frågan om mutansvar kan aktualiseras. En bedömning måste alltså ske i varje enskilt fall. Viss ledning kan man ha av följande.
• Som otillbörlig belöning anses i första hand pengar och allt som kan värderas i pengar såsom gåvor, representationsmåltider, resor, semester etc. Förmåner av obetydligt värde såsom reklampresenter eller enklare arbetsmåltider utgör dock i regel inte muta.
• Arbetstagare, som utövar myndighet, bedöms mera känslig ur korruptionssynpunkt än andra. Samma gäller för mottagare, som har att fatta beslut eller på annat sätt agera i ett ärende som berör givaren. Det innebär att presumtionen för att en mottagen gåva skall anses vara muta är större i dessa fall än i andra.
F Goda råd
Arbetstagare, som utövar myndighet, bör inte ta emot någon förmån av person eller företag, som han har kontakt med i sin tjänsteutövning.
För övriga arbetstagare kan följande antas gälla:
• Arbetstagare bör inte ta emot en för honom eller anställd i hans ställning speciell rabatt eller annan prisförmån av person eller företag, som han har kontakt med i tjänsten. Arbetstagare bör alltså i princip endast acceptera sådan prisnedsättning, som en vanlig köpare kan få.
• Arbetstagare bör inte ta emot gåva av person eller företag, som han har kontakt med i sin tjänst. Undantag kan dock göras för artiklar av reklamkaraktär, gåva av blommor, frukt eller liknande, exempelvis till jul eller nyår, under förutsättning att gåvan är av ringa värde. Det är inte helt klart vad som är ”ringa värde”, men en gräns på cirka 100 kronor kan vara rimlig som riktmärke.
• Erbjudande om resa, fritt logi eller uppehälle på hotell eller liknande bör som regel avböjas, i vart fall om förmånen kan anses vara av någon betydelse. Det förekommer att företag inbjuder arbetstagare ensamma eller i grupper till studiebesök eller liknande och att företagaren därvid helt eller delvis åtar sig att svara för resekostnader och uppehälle. Att ta emot en sådan förmån kan föranleda misstanke om bristande objektivitet och man bör vara väldigt försiktig med att acceptera sådana erbjudanden.
• Enklare arbetsmåltid i samband med sammanträde eller liknande torde vara acceptabel. Skatteverkets regler om avdragsgilla representationskostnader kan ge ledning vad gäller belopp.
• Arbetstagare skall undvika privata ekonomiska förmåner i form av t ex lån, borgensförbindelser eller kredit med person eller företag, som han har kontakt med i tjänsten.
Läs gärna vidare påInstitutets mot mutor hemsida
Ta bort dolda data för Office 2003 och Office XP
Det pågår en intressant diskussion i USA om alla ”metadata” som finns i Microsoft Office-dokument. Det är bland annat uppgifter om vem som har skapat dokumentet, när det ursprungligen skapades, hur lång tid det tog. Det kan också vara så att strukna avsnitt eller gamla kommentarer fortfarande kan plockas fram.
Den här artikeln ur New Yorks Times ger lite bakgrund.
En allmän rekommendation verkar vara att – innan dokumentet skickas iväg – spara det som en RTF-fil för att sedan på nytt spara det som en pdf- eller word-fil.
Det finns annars några saker som är enkla att fixa till:
- Gå in på Verktyg, Alternativ, Spara och se till att inte Snabbspara är markerat. (I bästa fall kommer då inte strukna avsnitt att finnas i det slutliga dokumentet)
- Gå in på Arkiv, Versioner och ”deleta” alla gamla versioner som inte ska bevaras; Spara sedan i Arkiv.
- Gå in på Arkiv, Egenskaper och öppna var och en av flikarna och rensa bort all information som inte skall vara kvar. Klicka sedan OK och Spara. (uppgifter om ursprunglig författare, redigeringstid, etc. har man då kunnat rensa bort. Den officiella rubriken under fliken Innehåll ersätts efter att man klickat OK och Spara om man skrivit in en ny rubrik under fliken Sammanfattning)
- Ta bort kommentarer och markerade ändringar på vanligt sätt.
Vill man göra det enkelt för sig laddar man ner verktyget ”Ta bort dolda data” från Microsoft och följer instruktionerna. (Jag kan tipsa om att jag behövde stänga ”Word” innan kommandot ”Ta bort dolda data” dök upp i Arkiv-menyn). Det verktyget klara av åtgärdena 1 – 3, medan nr. 4 kan behöva vidtas ändå.
torsdag, november 10, 2005
MUTOR OCH BESTICKNING – Del II
B Kretsen av ”mutbara” personer
Mutansvaret omfattar alla arbetstagare i offentlig och privat tjänst. Med arbetstagare jämställes vissa uppdragstagare som angivits i lagtexten.
C Den brottsliga gärningen
Med bestickning menas att någon utlovar, lämnar eller erbjuder en otillbörlig belöning åt en arbetstagare i det uttryckliga eller underförstådda syftet att få en förmån. Belöningen kan också vara ett uttryck av tacksamhet för en förmån som redan erhållits.
Med mutbrott avses att en arbetstagare tar emot, låter åt sig utlova eller begär belöning för sin tjänsteutövning. En arbetstagare, som inte omedelbart avböjer ett löfte om belöning, kan komma att dömas för fullbordat brott. Arbetstagaren är dock inte straffbar om han omedelbart lämnar tillbaka belöningen eller på annat sätt otvetydigt visar att han inte ämnar behålla den. Däremot gör sig en arbetstagare, som begär belöning, skyldig till mutbrott även om hans begäran omedelbart avvisas.
Mottagandet av en otillbörlig belöning för tjänsteutövningen blir inte straffritt därigenom att den överlämnas under semester, efter avslutad tjänstgöring eller annars utanför tjänstetiden.
För ansvar för mutbrott krävs inte att den mottagande parten har någon formell beslutsbefogenhet för sin arbetsgivares räkning. Inte heller krävs det att belöningen eller löftet om denna påverkat hans handlande. För att bli straffad krävs normalt bara att arbetstagaren har eller har haft kontakt med givaren i tjänsten.
D Påföljd
Den straffrättsliga påföljden för mutbrott och bestickning är böter eller fängelse i högst två år. För mutbrott, som är att anse som grovt, kan fängelse i högst sex år utdömas. Den som i myndighetsutövning samtidigt åsidosätter vad som till följd av lag eller annan författning gäller för myndighetsutövningen kan också dömas för myndighetsmissbruk om gärningen för det allmänna eller någon enskild medför förfång eller otillbörlig förmån som ej är ringa.
Disciplinär bestraffning torde kunna komma i fråga om arbetstagare genom att acceptera en förmån gör sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten.
Fortsättning följer.
tisdag, november 08, 2005
MUTOR OCH BESTICKNING – Del I
A Lagbestämmelser
Muta och bestickning går hand i hand, eftersom de kräver en givare, bestickaren, och en som tar emot mutan, muttagaren.
Bestämmelserna om bestickning återfinns i 17 kap 7 och 17 §§ brottsbalken och bestämmelserna om mutbrott i 20 kap 2 och 5 §§ brottsbalken. Paragraferna lyder som följer:
A.1 Bestickning
Brottsbalken 17 kap
”7 § Den som till arbetstagare eller annan som avses i 20 kap. 2 § lämnar, utlovar eller erbjuder, för denne själv eller för annan, muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen, döms för bestickning till böter eller fängelse i högst två år.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
17 § I vissa fall av bestickning får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren till den som utsatts för bestickningen eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Detta gäller om bestickning skett i förhållande till någon som
1. inte är arbetstagare hos staten eller hos kommun,
2. inte omfattas av 20 kap. 2 § andra stycket 1–4, 8 eller 9 och
3. inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling. ”
A.2 Mutbrott
Brottsbalken 20 kap
”2 § Arbetstagare som, för sig själv eller för annan, tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, döms för mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om arbetstagaren begått gärningen innan han erhöll anställningen eller efter det han slutat densamma. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Vad i första stycket sägs om arbetstagare skall också tillämpas på
1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting, kommunalförbund eller allmän försäkringskassa,
2. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,
3. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller annan som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,
4. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts utövar myndighet,
5. den som i annat fall än som avses i 1–4 på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan
a) sköta en rättslig eller ekonomisk angelägenhet,
b) genomföra en vetenskaplig eller motsvarande utredning,
c) självständigt sköta en kvalificerad teknisk uppgift, eller
d) övervaka utförandet av en sådan uppgift som anges i a, b eller c,
6. främmande stats minister, ledamot av främmande stats lagstiftande församling eller ledamot av främmande stats organ motsvarande dem som avses i 1,
7. någon som, utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts, utövar främmande stats myndighet eller utländskt skiljemannauppdrag,
8. ledamot av kontrollorgan, beslutande organ eller parlamentarisk församling i mellanstatlig eller överstatlig organisation där Sverige är medlem, och
9. domare eller annan funktionär i internationell domstol vars domsrätt Sverige godtar.
5 § Åklagare får, utan hinder av vad som annars är föreskrivet, åtala brott varigenom arbetstagare hos staten eller hos kommun eller annan som avses i 2 § andra stycket 1–4 har åsidosatt vad som åligger honom i utövningen av anställningen eller uppdraget.
Utan hinder av bestämmelserna i första stycket skall dock gälla
1. vad som i denna balk föreskrivs om att åtal inte får ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och
2. vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om åtal för gärning, för vilken straff är stadgat endast om den förövas av innehavare av anställning eller uppdrag som avses i första stycket.
Har mutbrott begåtts av någon som inte omfattas av första stycket eller av 2 § andra stycket 8 eller 9 och inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling, får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Om det inte finns särskilda bestämmelser för ett visst fall, får åklagare åtala brott mot sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för enskild målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Om åtal för brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av riksdagsledamot, statsråd, justitieråd, regeringsråd eller innehavare av tjänst eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gälla särskilda bestämmelser. ”
Fortsättning följer.
Muta och bestickning går hand i hand, eftersom de kräver en givare, bestickaren, och en som tar emot mutan, muttagaren.
Bestämmelserna om bestickning återfinns i 17 kap 7 och 17 §§ brottsbalken och bestämmelserna om mutbrott i 20 kap 2 och 5 §§ brottsbalken. Paragraferna lyder som följer:
A.1 Bestickning
Brottsbalken 17 kap
”7 § Den som till arbetstagare eller annan som avses i 20 kap. 2 § lämnar, utlovar eller erbjuder, för denne själv eller för annan, muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen, döms för bestickning till böter eller fängelse i högst två år.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
17 § I vissa fall av bestickning får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren till den som utsatts för bestickningen eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Detta gäller om bestickning skett i förhållande till någon som
1. inte är arbetstagare hos staten eller hos kommun,
2. inte omfattas av 20 kap. 2 § andra stycket 1–4, 8 eller 9 och
3. inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling. ”
A.2 Mutbrott
Brottsbalken 20 kap
”2 § Arbetstagare som, för sig själv eller för annan, tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, döms för mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla, om arbetstagaren begått gärningen innan han erhöll anställningen eller efter det han slutat densamma. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Vad i första stycket sägs om arbetstagare skall också tillämpas på
1. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller till kommun, landsting, kommunalförbund eller allmän försäkringskassa,
2. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,
3. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller annan som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,
4. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts utövar myndighet,
5. den som i annat fall än som avses i 1–4 på grund av förtroendeställning fått till uppgift att för någon annan
a) sköta en rättslig eller ekonomisk angelägenhet,
b) genomföra en vetenskaplig eller motsvarande utredning,
c) självständigt sköta en kvalificerad teknisk uppgift, eller
d) övervaka utförandet av en sådan uppgift som anges i a, b eller c,
6. främmande stats minister, ledamot av främmande stats lagstiftande församling eller ledamot av främmande stats organ motsvarande dem som avses i 1,
7. någon som, utan att inneha anställning eller uppdrag som nu har sagts, utövar främmande stats myndighet eller utländskt skiljemannauppdrag,
8. ledamot av kontrollorgan, beslutande organ eller parlamentarisk församling i mellanstatlig eller överstatlig organisation där Sverige är medlem, och
9. domare eller annan funktionär i internationell domstol vars domsrätt Sverige godtar.
5 § Åklagare får, utan hinder av vad som annars är föreskrivet, åtala brott varigenom arbetstagare hos staten eller hos kommun eller annan som avses i 2 § andra stycket 1–4 har åsidosatt vad som åligger honom i utövningen av anställningen eller uppdraget.
Utan hinder av bestämmelserna i första stycket skall dock gälla
1. vad som i denna balk föreskrivs om att åtal inte får ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och
2. vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om åtal för gärning, för vilken straff är stadgat endast om den förövas av innehavare av anställning eller uppdrag som avses i första stycket.
Har mutbrott begåtts av någon som inte omfattas av första stycket eller av 2 § andra stycket 8 eller 9 och inte är främmande stats minister eller ledamot av främmande stats lagstiftande församling, får åklagare väcka åtal endast om brottet anges till åtal av arbets- eller uppdragsgivaren eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Om det inte finns särskilda bestämmelser för ett visst fall, får åklagare åtala brott mot sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för enskild målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Om åtal för brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av riksdagsledamot, statsråd, justitieråd, regeringsråd eller innehavare av tjänst eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gälla särskilda bestämmelser. ”
Fortsättning följer.
onsdag, oktober 12, 2005
Domen mot polisen i Malmö
Eftersom denna dom har föranlett så många synpunkter måste ju även jag bidra med mitt lilla strå.
Domen är klar och otvetydig enligt min mening.
Först slås fast att för fällande dom för hets mot folkgrupp krävs att åklagaren bevisar att
1. meddelandena som polisinspektören skickade uttryckt ”missaktning med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse”
2. att meddelandena spritts på sätt anges i Brottsbalken 16:8 och
3. att polisinspektören har haft uppsåt att sprida meddelandet.
Tingsrätten besvarar de två första frågorna med ett klart ja, medan man bedömer att åklagaren inte visat att polisinspektören hade uppsåt vad gäller spridningen av meddelandet.
Efter att ha resonerat om att ”det ligger nära till hands att anta att de flesta personer som skickar post till personer anställda i kommunen” vet att posten blir offentlig, konstaterar tingsrätten att ett sådant generellt antagande inte kan läggas till grund för en straffrättslig bedömning. Man konstaterar sedan att åklagaren inte heller visat att just den aktuelle polisinspektören fått några instruktioner rörande handlingars offentlighet.
För mig framstår det som om det är denna sista del som missas i debatten kring domen. Det krävs att den som skriver idiotier som polisinspektören gjort också har för avsikt att de skall spridas. Det är fortfarande tillåtet att i privata sammanhang uttrycka sina åsikter; hur befängda de än är. Åklagaren har inte lyckats övertyga tingsrätten om att polisinspektören hade en sådan avsikt utan bara att ”informera” mottagarna om sina ”åsikter”.
Slutligen konstaterar jag att tingsrätten kan ha givit en diskret anvisning hur man i framtiden skall kunna få personer som agerar som polisinspektören fällda.
I samband med bevisningen konstaterar tingsrätten dels att det på jordbruksdepartementets hemsida anges ” att i princip all post till regeringen och regeringskansliet blir allmän handling samt att detta innebär att allmänheten och massmedia har rätt att begära att få ta del av innehållet”. Därefter noterar tingsrätten lakoniskt att någon motsvarande information inte finns på Malmö kommuns hemsida.
Detta kan möjligen tolkas så att tingsrätten hade kunnat fälla polisinspektören om det funnits en sådan information på kommunens hemsida.
Domen är klar och otvetydig enligt min mening.
Först slås fast att för fällande dom för hets mot folkgrupp krävs att åklagaren bevisar att
1. meddelandena som polisinspektören skickade uttryckt ”missaktning med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse”
2. att meddelandena spritts på sätt anges i Brottsbalken 16:8 och
3. att polisinspektören har haft uppsåt att sprida meddelandet.
Tingsrätten besvarar de två första frågorna med ett klart ja, medan man bedömer att åklagaren inte visat att polisinspektören hade uppsåt vad gäller spridningen av meddelandet.
Efter att ha resonerat om att ”det ligger nära till hands att anta att de flesta personer som skickar post till personer anställda i kommunen” vet att posten blir offentlig, konstaterar tingsrätten att ett sådant generellt antagande inte kan läggas till grund för en straffrättslig bedömning. Man konstaterar sedan att åklagaren inte heller visat att just den aktuelle polisinspektören fått några instruktioner rörande handlingars offentlighet.
För mig framstår det som om det är denna sista del som missas i debatten kring domen. Det krävs att den som skriver idiotier som polisinspektören gjort också har för avsikt att de skall spridas. Det är fortfarande tillåtet att i privata sammanhang uttrycka sina åsikter; hur befängda de än är. Åklagaren har inte lyckats övertyga tingsrätten om att polisinspektören hade en sådan avsikt utan bara att ”informera” mottagarna om sina ”åsikter”.
Slutligen konstaterar jag att tingsrätten kan ha givit en diskret anvisning hur man i framtiden skall kunna få personer som agerar som polisinspektören fällda.
I samband med bevisningen konstaterar tingsrätten dels att det på jordbruksdepartementets hemsida anges ” att i princip all post till regeringen och regeringskansliet blir allmän handling samt att detta innebär att allmänheten och massmedia har rätt att begära att få ta del av innehållet”. Därefter noterar tingsrätten lakoniskt att någon motsvarande information inte finns på Malmö kommuns hemsida.
Detta kan möjligen tolkas så att tingsrätten hade kunnat fälla polisinspektören om det funnits en sådan information på kommunens hemsida.
tisdag, oktober 11, 2005
måndag, oktober 10, 2005
NOREPLY MAIL
Jag brukar bli lite irriterad när jag får mail, som det inte går att svara på. Ni vet sådana som kommer från ”noreply@....”
Skype skickade mig ett sådant idag (man ska ju ha Skype numera) men avslutade trevligt nog så här:” Du kan inte svara på det har meddelandet eftersom det bara är en maskin i andra änden. Vi ber om ursäkt för det, men besök gärna vårt forum ...”
Då är det ju bara att acceptera.
söndag, oktober 09, 2005
Min Blogroll: ALTHOUSE
Ann Althouse är en juridikprofessor vid University of Wisconsin. Det är alltid trevligt att läsa hennes inlägg dels för att hon skriver så många blogposter varje dag dels för att hon är en av de få som är ganska balanserad i sina politiska kommentarer; även om hon ligger lite til höger om mitten i den amerikanska politiken. Hon tillhör de bloggare som börjat med podcasts eller ”podradio” som det tydligen skall heta på svenska. I sina podcasts sammanfattar hon ofta innehållet i sin blog.
Karolina Lassbo - en glamourprinsessas dagbok: Den förbannade slipsknuten!
Ett kärt ämne. Fler varianter finns i den här guiden, How to Tie a Tie
Wikipedia
Wikipedia är ett suveränt ställe att börja söka information på. Enligt dess egen definition är ”Wikipedia är en flerspråkig internetbaserad encyklopedi med öppet innehåll som utvecklas av sina användare. Wikipedia drivs av den icke vinstdrivande stiftelsen Wikimedia Foundation med stöd av Free Software Foundation. Projektets mjukvara är uteslutande baserad på öppen källkod.”
”Site Feeds” / RSS
Min Blogroll: HOW TO LEARN SWEDISH IN 1000 DIFFICULT LESSONS
Den här bloggen skrivs av Francis Strand, som är en amerikan boende i Stockholm. Gillar hans funderingar. Missa inte hans inlägg om svenska män och konservöppnare här.
Min Blogroll: how to save the world
to save the world ger också lite perspektiv på tillvaron med sina lite djupsinninga kommentarer. Dessutom gillar jag hans fåglar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
