Höjda rättegångskostnader

Idag höjs avgiften för stämningsansökan från 450 till 2 800 kronor. Det blir således mer än sex gånger så dyrt att inleda en process i domstol. Å andra sidan är ju ombudskostnaderna så höga att ansökningsavgiften är en försvinnande liten del av den totala rättegångskostnaden. Så kallade förenklade tvistemål kommer att kosta 900 kronor, en fördubbling.

Nazismens kärna är människoförakt

Martin Lind klargör en artikel i Dagens Seglora vad som utmärker nazismen; Nazismens kärna är människoförakt.

Han skriver bland annat:

• "Både nazism och fascism är ideologier byggda på särskiljande. Dessa ideologier kan inte överleva utan att man skiljer människor från människor. Särskiljandet hör till själva grundtanken. Och särskiljandet bygger på människoförakt."
  
  
• "Det är just i det dagliga livet som respekten människor emellan upprätthålls. Det är här vi praktiserar antifascism. Det är i tvättstugan, på gatan, i bussen, i rulltrappan, i affären, i skolan och arbetsplatsen som vi dagligen visar att vi hör ihop. Min erfarenhet är att denna ömsesidiga respekt lever friskt i vårt land."
  
  
• "Ansvaret faller därför tungt på dig och mig idag. Vi har en historisk uppgift. Vi kan sätta stopp för människoföraktet."

Verkligt virtuost!

Microband plays Theodorakis

Punktering av myterna om invandringen

Dagens DN Debat innehåller en artikel som innehåller en lista med de vanligaste myterna om invandringen och hur de kan punkteras. Det är en nyttig läsning och fakta är värda att lägga på minnet så att man kan peka på felaktigheterna i sverigedemokraters och andra rasisters resonemang; även man kan fråga sig om fakta har någon betydelse för dem!

Askmoln - Igen???

Kan det vara dags igen? I så fall gäller mitt senaste inlägg om askmoln fortfarande. Det får mig att fundera på om jag kanske skulle blogga lite oftare ;)'

Askmoln – Force Majeure

I den utsträckning inställda flyg medför förseningar av leveranser av produkter eller tjänster finns det anledning att åberopa force majeure för att undgå ansvar för förseningen. De inställda flygen kan ju medföra såväl förseningar av gods som normalt fraktas med flyg som förseningar av komponenter från utländska underleverantörer. Det kan också vara så att uppdrag av olika slag inte kan utföras i tid därför att servicepersonal eller konsulter inte kan ta sig till den plats där uppdraget är avtalat att utföras.

Att aska från en vulkan medför inställda flyg torde i de flesta fall innebära att force majeure kan åberopas. Det kan dock inte alltid självklart att förseningar som förorsakas av att underentreprenörer blir försenade kan åberopas. Om det är möjligt framgår av den avtalade force majeure bestämmelsen.

Det är i princip alltid så att säljaren (motsv) måste formellt anmäla att en force majeure händelse inträffat ganska omgående för att det skall accepteras. Det förhållandet att det borde vara ”allmänt känt” att flygen inställts på grund av askmolnet är alltså inte tillräckligt utan ett meddelande till motparten behövs.

Man bör också observera att de flesta force majeure bestämmelser lägger ett krav på den drabbade att försöka minska effekterna av förseningen i detta fall t ex genom att undersöka om alternativa transportsätt eller transportvägar skall användas i stället för flyg.

För det fall flygen kan bli inställda under en längre tid bör man notera att det ofta finns en uppsägningsrätt för köparen (motsv) om force majeure händelsen medför en längre försening t ex i mer än tre eller sex månader.

Slutsatsen måste vara att man som säljare av gods eller uppdrag - i den utsträckning askmolnets effekter på något sätt kan påverka avtalsuppfyllandet – måste ta tag i frågan nu och inte avvakta med ett force majeure meddelande och inte heller med att undersöka i vilken utsträckning en force majeure bestämmelse gäller.

Femtiotusen kronor – Max aktiekapital

Regeringen har nu i en proposition föreslagit riksdagen att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag ska sänkas från nuvarande 100 000 kr till 50 000 kr. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2010.

De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller inte invänt mot förslag till sänkning gränsen för minsta tillåtna aktiekapital. Revisorsnämnden, Finansinspektionen, Bolagsverket, LRF och LO har dock ansett att kravet på aktiekapital inte bör sänkas. Skatteverket har inte motsatt sig en sänkning till 50 000 kr.

Lite ytterligare information och en länk till propositionen finns hos Riksdag & Departement i artikeln Fler får råd med aktiebolag

Försenad årsredovisning

För några månader sedan skrev jag en bloggpost om Försenad årsredovisning och förseningsavgifter. Jag tänkte att i dag dels ange de relevanta tiderna för bolag med räkenskapsår 1 juli – 30 juni dels komplettera den tidigare posten med de övriga påföljder som kan drabba den som inte skickar in årsredovisningen i tid.

Som jag i den tidigare posten angav skall ett aktiebolags årsredovisning med revisionsberättelse senast sju månader efter räkenskapsårets utgång vara ingiven till Bolagsverket.

Förseningsavgifter
Om man missar detta påförs aktiebolaget förseningsavgift. För privata aktiebolag är avgiften för den första förseningen 5.000 kronor. Om förseningen överstiger två månader utgör ytterligare 5.000 kronor och vid en försening på mer än fyra månader ytterligare 10.000 kronor.

Om aktiebolaget har räkenskapsår 1 juli – 30 juni utgår det alltså förseningsavgift med
• 5.000 kr efter den 31 januari
• 5.000 kr efter den 31 mars och
• 10.000 kr efter den 31 maj

Tvångslikvidation
Efter den 31 maj (dvs. elva månader efter räkenskapsårets utgång) skall Bolagsverket besluta att bolaget skall gå i likvidation (Aktiebolagslagen 25 kap 11 §. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om årsredovisningen ingivits under ärendets handläggning hos Bolagsverket och påförda förseningsavgifter har betalats.

Personligt ansvar
Från och med den 30 september (dvs. femton månader efter räkenskapsårets utgång) svarar styrelseledamöterna och verkställande direktören solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget enligt Årsredovisningslagen 8 kap 12 §.

Min personliga reflektion är att en likvidator vid det laget borde ha inträtt i styrelsens ställe, varför det personliga ansvaret inte förefaller aktualiseras särskilt ofta.

Vite
”Var och en som enligt denna lag eller annan författning är skyldig att ensam eller gemensamt med någon annan till registreringsmyndigheten ge in redovisningshandling eller revisionsberättelse, kan av registreringsmyndigheten föreläggas vid vite att fullgöra denna skyldighet” står det i Årsredovisningslagen 8 kap 13 §.


Det är viktigt att notera att Bolagsverket inte har någon laglig möjlighet att bevilja anstånd med inlämnande av räkenskapshandlingar.

Faktura fra dansk leverandør til svensk kund – Några tips

Eftersom det kommer en del frågor om vad man som dansk leverantör ska tänka på när man fakturerar svenska kunder följer här några tips! På den bästa danska jag kan prestera.

1. Fakturaudseende
• stil fakturaen til den rette person / selskab
• angiv det korrekte navn og adresse på debitor
• angiv den dato, når betaling skal ske
• en klar beskrivelse af, hvad der skal betales, og hvordan beløbet beregnes
• specificere betingelserne for eventuel strafrente
• klart angive det konto, hvor betaling skal ske

2. Find ud af kundens id-nummer
Er der en tvist om en betaling, er det særlig vigtigt, at sælgeren ved præcis, hvem der har købt varer / ydelser. Hvis man vender sig til Kronofogden / tingsrätten for at forfølge et krav, skal sælger kunne specificere debitors momsnummer, svensk CVR/CPR-nummer. Disse tal følger både enkeltpersoner og virksomheder, så længe de eksisterer. Navn- og adresseændringer kan ske, men ikke ændring af identitetsnummer.

3. Angiv betalingsdatoen
Hvis der ikke er aftalt andet, afgør sælger normalt, hvor længe kreditperioden skal være. For at der ikke bør være nogen tvivl hos køberen, skal man særskilt angive den nøjagtige dato, når betalingen skal ske.

4. Strafrente kan aftales
Når du indgår en aftale om at sælge et produkt eller en tjeneste, bør du sørge for, at betalingsbetingelserne er klare. Aftalen skal også angive, hvilke strafrente som skal betales, hvis betalingen ikke sker på den aftalte dato.

Selv om parterne i en aftale ikke er indgået nogen aftale om strafrente, kan sælger kræve en sådan i henhold til den svenske rentelovs regler. Hvis ingen specifik aftale har træffets om strafrente, begynder strafrente og løbe en måned efter, at fakturadato. Den maksimale rente, der kan anvendes, er en sats svarende til den svenske referencerente plus 8 procentpoint. Referencerenten fastsættes halvårligt, og er den anden halvdel af 2009 0,5%.

Företagsrekonstruktion - Samlingsdokument

För skojs skull gör jag ett försök att lägga in det tidigare nämnda dokumentet direkt på bloggen.

Jag är tacksam för kommentarer om vilken metod ni föredrar;
en länk till ett dokument på docstoc.com
eller ett inbäddat dokument som en del av bloggposten.
Notera dock att länken till dokumentet finns understruken längst ner i bloggposten!



091104 Företagsrekonstruktion -

Företagsrekonstruktion

Mina bloggposter om företagsrekonstruktion finns nu samlade i ett dokument som går att läsa och skriva ut från docstoc.com

Om en kund säger sig inte kunna betala

Det blir allt vanligare att kunder inte betalar sina fakturor i tid. Eftersom jag fick anledning att sammanfatta några enkla åtgärder man kan vidta i en sådan situation delar jag med av med mina korta råd.


Om ett kundföretag säger sig inte kunna betala är den första åtgärden att kolla upp om detta stämmer genom att
1. ringa till Kronofogdens Kundcenter: 0771 - 737300, uppge kundens organisationsnummer och be om besked om aktuella ärenden (kostnadsfritt) och/eller
2. vända sig till ett kreditupplysningsföretag för att få en kreditupplysning på kunden.


Betalningsföreläggande
Finns kunden inte i kronofogdens register över pågående ärenden kan det löna sig att ansöka om betalningsföreläggande för att snabbt försöka få ett beslut eller dom på betalningsskyldighet som man kan begära utmätning på. Ju längre man väntar med denna typ av åtgärder, desto sämre hamnar man i kön av fordringsägare.

En närmare beskrivning om förfarandet finns på kronofogdens hemsida.


Konkurs
Ett alternativ till betalningsföreläggande – som man kan använda främst när kundföretaget inte invänt mot kravet - är att upprätta ett kravbrev enligt konkurslagen (Kap 2 § 9) där man anger att man kommer att ansöka om konkurs om fordran inte betalas. Kundföretaget har då en vecka på sig att betala från det delgivning av brevet skett. Om betalning uteblir, anses kundföretaget vara på obestånd och då är förutsättningen för konkurs uppfylld.


Fördelar/Nackdelar
Fördelen med att få ett beslut eller dom på betalningsskyldighet är att man kan ansöka om utmätning och betalning ur utmätt gods sker i den ordning ansökan om utmätning skett. En nackdel är att kunden - med lite ”tur” - kan dra ut på en sådan process i flera år!

I en konkurs har den som ansökt ingen företrädesrätt alls utan hamnar i normalfallet bland de oprioriterade fordringsägarna. Dessutom riskerar den som ansöker om konkurs att – om konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet – att behöva betala dessa, men högst med ett belopp som motsvarar en tiondel av basbeloppet; dvs idag cirka 4.000 kronor (konkurslagen kap 14 § 3).


Avbetalningsplan
Om kunden inte har några ordentliga tillgångar och förekommer hos kronofogden är kanske den bästa åtgärden att försöka få till stånd en avbetalningsplan. Den kan ju i vart fall ge någon eller några avbetalningar och den bör ju skrivas så att kunden inte sedan kan bestrida att betalningsskyldighet föreligger.
_________________________

Har ni andra bra förslag på åtgärder så dela med er i kommentarerna.

Företagsrekonstruktion – Tvångsackord

Reglerna om tvångsackord är ganska snåriga och inte särskilt lätta att presentera i kondenserad form som bloggposter. Till detta kommer att de är mördande tråkiga.

Jag föreslår därför att den läsare som har en allmän fråga om tvångsackord ställer den i form av en kommentar till denna post.

Företagsrekonstruktion – Avslutande av förfarandet utan tvångsackord

Om företagsrekonstruktionen inte avslutas genom att den övergår till ett förfarande om offentligt ackord måste den ändå kunna avslutas. Rätten skall besluta att företagsrekonstruktionen ska upphöra i följande fem fall:

• sådana åtgärder vidtagits att syftet med företagsrekonstruktionen kan anses uppnått,
• företaget begär det och beslut om ackordsförhandling inte har meddelats,
• företaget utan laga förfall uteblir från det inledande borgenärssammanträdet,
• rekonstruktören eller en borgenär begär det och syftet med företags-rekonstruktionen inte kan antas bli uppnått, eller
• det i annat fall finns särskilda skäl för att företagsrekonstruktionen bör upphöra.

Ett ytterligare fall är när vissa tidsgränser passerats. Som jag tidigare nämnt ska rekonstruktören slutföra sitt arbeta med att genomföra företagsrekonstruktionen inom tre månader från beslutet om företagsrekonstruktion. Om detta inte skett ska rätten därför besluta att företagsrekonstruktionen ska upphör när dessa tre månader gått. Om det finns särskilda skäl får rätten, om företaget begär det, förlänga tiden med ytterligare högst tre månader. Om det sedan finns synnerliga skäl kan rätten besluta om tidsförlängning med ytterligare perioder på högst tre månader. Har det gått ett år utan att ackordsförhandlingar beslutats får tiden inte förlängas ytterligare utan då måste rätten besluta att företagsrekonstruktionen ska upphöra.

Ett beslut om konkurs innebär att företagsrekonstruktionen automatiskt upphör. Jag har i en tidigare bloggpost skrivit att om en borgenär ansöker om konkurs mot företaget skall rätten – om företaget begär det – förklara konkursansökan vilande. Detta gäller i normalfallen men det finns ett undantag i den situation när en fordringsägares rätt ”allvarligt äventyras” utan ett konkursbeslut.

Företagsrekonstruktion – Kvittningar (fortsättning)

Det första undantaget från den tidigare redovisade kvittningsregeln avser fordringar på företaget som övertagits från någon annan senare än tre månader från dagen när ansökan om företagsrekonstruktion registrerades. Om inte en sådan överlåtelse kan anses normal får en sådan fordran endast kvittas mot en fordran som företaget hade vid överlåtelsetidpunkten. Det skall alltså inte gå att genom köp av fordringar skaffa sig kvittningsrätt.

Även om fordran på bolaget övertagits före nämnda tre månadersperiod gäller samma regel under förutsättning att den som övertog fordran hade anledning att tro att företaget var på obestånd vid överlåtelsen.

Också undantagna är fordringar där fordringsägaren har satt sig i skuld till företaget “under sådana omständigheter att det är att jämställa med betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel”, i den utsträckning skuldsättningen hade kunnat bli föremål för återvinning.

Om den åberopade fordran på företaget har uppkommit genom att borgensman eller annan betalat en skuld som företaget haft (regressfordran), skall den anses förvärvad när borgensmannen gick i boergen; alltså inte när han betalade företagets skuld.

Om företaget, efter dagen när ansökan om företagsrekonstruktion registrerades, överlåtit en fordran så att en fordringsägare förlorar sin kvittningsrätt, skall företaget ersätta fordringsägaren för det.

Företagsrekonstruktion – Kvittningar

Den grundläggande regeln vad gäller kvittning är att den som har en fordran på företaget, när ansökan om företagsrekonstruktion registrerades, har rätt att kvitta en sådan fordran mot de fordringar på honom, som företaget kan ha haft samma dag. Det gäller även för en fordran som inte var förfallen till betalning.

Självklart finns det undantag från denna enkla regel. Juridik får ju inte vara alltför enkel!

Jag återkommer till undantagen i nästa bloggpost.

Företagsrekonstruktion – Företagets avtal (fortsättning)

Bestämmelserna om företagets avtal är tvingande; dvs. de gäller även om parterna skulle ha kommit överens om annat. En överenskommelse som strider mot lagens bestämmelser är ogiltig.

Det är viktigt att notera att bestämmelserna om avtal inte gäller anställningsavtal och inte heller för en fordringsägare som har ett finansiellt instrument eller valuta som säkerhet.

Företagsrekonstruktion – Företagets avtal

Även om någon av företagets motparter hade rätt att häva ett avtal med företaget före beslutet om företagsrekonstruktion, får denna motpart ändå inte häva avtalet om företaget begär att det skall fullföljas. För detta krävs också rekonstruktörens samtycke. Om motparten begär det ska företaget inom rimlig tid meddela om man kräver att avtalet fullföljs och motparten får häva avtalet om företaget inte lämnar sådant besked

Det finns naturligtvis vissa villkor som ska vara uppfyllda för att motparten ska tvingas fullfölja avtalet. Dessa villkor är:

1. Om tiden för motpartens fullgörelse är inne, skall gäldenären på motpartens begäran fullgöra sina motsvarande prestationer eller, om anstånd har medgetts beträffande vissa prestationer, ställa säkerhet för dem.

2. Om tiden för motpartens fullgörelse inte är inne, har motparten rätt att erhålla säkerhet för gäldenärens framtida prestationer i den mån det av särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.

Om företaget inte uppfyller dessa villkor, får motparten häva avtalet.

Det finns anledning att notera att ett avtal som innebär att företagets ovannämnda rättigheter inskränks är ogiltigt.

Slutligen finns en speciell bestämmelse för det fall en vara levererats till företaget efter beslutet om företagsrekonstruktion. Bestämmelsen finns i § 63 st 4 i Köplagen.